Den här artikeln publicerades första gången i juni 2019.
Vi hade tillsammans spånat på idéer kring en klimatutmaning i ett par veckor. Och när vi till slut hittade rätt form blev visionen tydlig.
"Det blir som ett bootcamp fast för bolag. Vi ska hjälpa dem att bli klimatsmarta, på 30 dagar", sade Breakits affärsutvecklingschef Camilla Björkman när hon sammanfattade upplägget på ett internt stormöte.
Sen tillade hon, lite mer diskret, en fråga till mig.
"Går det att göra på så kort tid? Kan du kolla upp det?"
Hundratals bolag gick med
Efter några frenetiska dagar av telefonsamtal, mejl och läsning kunde jag återkomma med ett positivt besked. Via fem steg skulle vi kunna hjälpa företag att bli betydligt mer klimatsmarta.
Vi skulle kunna göra skillnad på riktigt, genom det vi gör bäst: Journalistik, denna gång i guidande form.
Snart var Breakit Impact Challenge fött, och succén blev omedelbar. När startskottet gick i början av maj hade hela 431 svenska företag gått med – och vår redaktion började jobba stenhårt med att fixa innehållet.
Så hur har det gått?
Varje vecka har bolagen fått ett område att jobba med, och en matig guide kring vad som ska göras och hur.
30 dagar senare har över 227 bolag, som sammanlagt har 10.000 anställda, klarat alla fem steg i Breakit Impact Challenge.
Ikväll firar vi deras hårda arbete med en stor avslutningsfest på Norrsken. Men redan nu ska vi avslöja de konkreta resultaten i den första upplagan av Breakit Impact Challenge.
Så här ser förändring ut – på riktigt.
Allt har skett på blott 30 dagar.
Resorna
För de flesta tjänstebolag är flygresorna den stora klimatbomben. Därför inledde vi Breakit Impact Challenge med att ta tjuren vid hornen direkt.
Alla deltagare fick börja med att kartlägga resorna i sitt bolag, för att se vilka som kan tas bort eller ersättas med klimatsmarta alternativ som tåg. Olika bolag har hittat olika lösningar.
Spar-appen Dreams har exempelvis helt slutat att ersätta utlägg för alla taxiresor som inte är direkt sanktionerade av en chef. Binary Brains har infört en egen elcykelpremie på 3.000 kronor för att få fler anställda att välja cykeln till jobbet medan Välfärden Kaffe och kök valt en ännu mer handgriplig förändring.
"En anställd behövde en push för att ställa om till cykel. Vi fixade en cykel till honom".
E-handlaren Babyshops grundare Linn Tagesson lyckades i sin tur med en riktig arbetsseger. Efter två års kamp – där hon bland annat skickat en leksaksbuss till näringslivschefen i Jönköpings kommun – fick e-handlaren ett löfte om att det ska byggas en busshållplats vid deras lager.
Därmed slipper de anställda att ta egen bil till jobbet.
“Jag tror att vi generellt är en ung och modern arbetsplats, så det är många som är intresserade av miljöfrågor. Man får lite ont i magen när man ser att det står så många bilar på parkeringen”, berättade Linn Tagesson.
Fintechjätten Klarna hade sedan tidigare en konferens i Berlin bokad för samtliga 2.600 anställda senare i år. Vår utmaning fick bolaget att fixa ett klimatsmart alternativ till sina anställda. Klarna har nu bokat ett helt eget tåg.
"För att få flera att välja tåget visade vi tydligt på skillnaden i CO2-utsläpp mellan flyg och tåg. Det mest fantastiska är att tåget blev fullt på några dagar och har skapat ett otroligt stort internt engagemang och stolthet", skriver Klarna.
Bland de hårda resultaten finns bland annat följande mäktiga siffror:
• 308 bolag har nu infört en resepolicy som märkbart ska minska deras utsläpp
• 199 av dem lovar att minska sitt flygande så mycket som möjligt
• Hela 147 bolag ska framöver alltid ta tåget inrikes (visste du att en enda flygresa mellan Stockholm och Göteborg genererar lika mycket utsläpp som 30.000 resor med tåg, tur och retur)
• 113 klimathjältar till bolag ratar hädanefter alla konferensresor som kräver flyg.
Faktum är att det är en av de enskilt mest effektiva åtgärderna som ett tjänstebolag kan göra när det kommer till klimatnytta.
Arbetsplatsen
När utmaningen gick in på vecka 2 jobbade vi med våra arbetsplatser. Efter en stund strömmade bilderna in på nya källsorteringsstationer – och en hel del bolag började även se över om de sitter i på tok för stora lokaler.
Plötsligt rapporterade de kommunala energirådgivare som vi tipsat om att telefonerna gick på högvarv.
Ett av bolagen gjorde direkt en upptäckt.
"Vårat kontor i USA har stora utsläpp från uppvärming eftersom det värms upp med naturgas. Vi kommer se över ifall det går att minska naturgasförbrukningen där, eftersom det skulle ge störst påverkan på vårat klimatavtryck".
Resultatet i siffror innefattar följande hårda datapunkter:
• 390 bolag har börjat kartlägga vilka energibovar som finns på deras arbetsplatser, för att kunna göra en förändring
• 323 har bytt till ett grönt elavtal, eller ställt krav på sin hyresvärd om detta.
• 288 bolag lovar att i framtiden enbart bjuda på klimatsmarta vegoalternativ på sina events, meetups, kundmöten eller andra publika tillställningar.
Leverantörerna
Detta var ett hästjobb för många. Utmaningen under Breakit Impact Challenges tredje vecka var att först kartlägga sina leverantörer – för att se vilka som har störst klimatpåverkan och därefter antingen byta till ett mer klimatsmart alternativ, eller jobba med att påverka sin nuvarande leverantör att bättra sig.
311 bolag klarade den utmaningen, och hela 295 av dem gick vidare med en djupare kartläggning av en utvald leverantör.
För många digitala bolag var leverantören av molntjänster eller datacenter den största möjligheten till positiv förändring.
Branschgiganten AWS, som ligger långt efter konkurrenten Google när det gäller el från förnyelsebara källor, fick en svettig vecka. Ett av bolagen rapporterade in att AWS redan var "trötta" på att få frågor från alla deltagare i Breakit Impact Challenge. Tillsammans kunde våra deltagare sätta press på AWS.
"Vi gjorde dem ändå medvetna om varför detta är viktigt för oss och att utvecklingen kräver att de tänker mer på sådana här saker för att vara ett relevant alternativ för oss. Ser vi ingen större förändring får vi ta ett beslut om det är värt med en migration till ett annat datacenter", skriver företaget.
Goava, ett bolag som jobbar med big data och machine learning, gick ännu längre. De skapade en helt ny roll på sitt företag, en lead engineer med fokus på att säkerställa att de använder hållbara molntjänster i framtiden.
"Molndatatjänster är vår enskilt största externa kostnad, och vi hoppas att detta drag kan göra så att vi minskar vårt klimatavtryck signifikant", skriver bolaget.
Andra har sett till att deras anställdas pensioner gör klimatnytta.
"Vi har ändrat till att standardvalet för tjänstepensionen är gröna fonder. På detta sätt behöver inte anställda göra ett aktivt val att ändra till dessa", skriver Netlight, ett konsultbolag med nära 1.000 anställda.
Slutligen har hundratals bolag – allt från jättar som Klarna till små enmansbolag – gjort en stor förändring.
292 svenska bolag har fått sin ledning att fatta beslut om att ska de alltid ha klimatpåverkan som en starkt vägande punkt när de utvärderar vilka leverantörer de anlitar framöver. De har nu antagit en policy som slår fast detta.
Precis som att ekonomichefen är stenhård när det kommer till bästa pris kommer dessa bolag framöver vara skoningslösa mot klimatbovar.
Affärsmodellen
Här fick våra deltagare visa sin kreativitet och talang som entreprenörer. Under en vecka skulle de dels genomlysa hur den egna affären i grunden kunde bli mer klimatsmart, och dels hur bolagen kan påverka sina kunder eller andra intressenter i en mer klimatsmart riktning.
Faktum är att hela Breakit Impact Challenge är ett exempel på hur man kan "klimat-tweaka" sin affärsmodell. Vi kan självklart minska våra resor, börja källsortera och byta till energisnåla lampor på kontoret. Men vår allra största möjlighet till att skapa en större förändring är ju att påverka våra hundratusentals läsare.
Våra deltagare kom på massor av smarta sätta att skruva om sin kärnaffär.
E-handlaren ABS Wheels, som säljer däck och fälgar, valde att sänka sin marginal på miljödäck från 22 procent till blott 2 procent för att kunna sänka priset och få fler att kunder att välja dem.
Apotea, Sveriges största apotek på nätet har valt ett annat sätt att minska sin klimatpåverkan genom att påverka kunderna. Bolaget ska framöver skriva ut klimatpåverkan av olika fraktalternativ och låta det med minst utsläpp vara förvalt.
Spar-appen Dreams valde att se över vilka "drömmar" som användarna ska mötas av i appen. Istället för att lyfta fram billiga flygresor som en spardröm har man vidgat betydelsen av vad att resa innebär. Numera innefattar det allt från "staycations" till tågsemester.
Och Carmentus, en liten talarförmedling, har köpt upp domännamnet Speakers for future. Där ska klimatsmarta föreläsare som vill inspirera till ett hållbart liv lyftas fram.
Bland de hårda resultaten i siffror finns följande nyckelpunkter:
• Totalt gjorde 263 bolag en genomlysning av sin affärsidé, och började arbetet med att förändra den i form av minst ett skarpt förslag.
• 257 bolag hittade också sätt att påverka deras kunder, eller andra intressenter, att göra val som är bättre för klimatet.
• Dessutom avslutade vi detta steg med att ledningen för 266 bolag fattade beslut om att alltid ta med klimateffekten som en starkt vägande parameter när större beslut fattas, även om det kan innebära att kortsiktiga vinster minskas.
Fintechjätten Klarna, som har över 2500 anställda, var ett av bolagen som stack ut. De fattade beslut om att göra hela sitt företag klimatneutralt – innan 2019 är slut.
”Jag tror det kommer bli svårt att göra hållbara långsiktiga affärer om man inte har det här tänket som en del av verksamheten. Ett tips till mindre bolag är att börja i tid istället för att ta tag i det här när man har tiotusentals anställda”, säger marknadsdirektören David Sandström.
Nolla utsläppen
Det bästa för klimatet är om alla minskar sina utsläpp så mycket som möjligt. Men för de utsläpp som vi inte kan få bort finns det faktiskt en utväg: Att klimatkompensera.
Vi på Breakit var själva lite tveksamma inför detta. Funkar det verkligen? Är det inte greenwashing? Så vi lät två journalister, oberoende av varandra, undersöka saken genom att prata med forskare och experter samt genom att läsa på om kritiken som historiskt funnits mot klimatkompensering. Bilden som framträdde var rätt tydlig.
Klimatkompensation, rätt utförd, gör skillnad på riktigt. Det funkar bra som ett komplement till att försöka minska de egna utsläppen så mycket som möjligt. Många bolag fastnar dock i att man inte har någon aning om hur mycket utsläpp som man ger upphov till.
Så vi tog hjälp av GoClimateNeutral, som kodade ihop ett skräddarsytt verktyg speciellt framtaget för deltagarna i Breakit Impact Challenge. Via det kunde främst tjänstebolag enkelt räkna ut sitt klimatavtryck, och få veta hur mycket det kostar för just dem att klimatkompensera för sina utsläpp.
• 184 företag beräknade sitt klimatavtryck via denna kalkylator.
• Tillsammans gav de upphov till totalt 2.626 ton i utsläpp av 2O2e (koldioxidekvivalenter).
• Av dessa har merparten (2.170 ton) redan nu klimatkompenserats via projekt som uppfyller de allra tuffaste certifieringarna, både Gold Standard och FN:s certifiering.
Men det är bara början. Många av de verkligt stora företagen behöver göra helt egna skräddarsydda klimatberäkningar för att få koll på sina utsläpp.
• 47 bolag, främst större bolag eller företag med komplexa leverantörskedjor, valde istället att ta hjälp av exempelvis ett konsultbolag för att börja beräkna sitt klimatavtryck.
• När Breakit Impact Challenges sista vecka nu är över kan vi konstatera att hela 238 svenska företag har förbundit sig att klimatkompensera för sina utsläpp senast innan året är slut.
Nyfiken på vilka bolag som klarade Breakit Impact Challenge? Senare ikväll publicerar vi hela listan.
Vill du att ditt företag ska vara med nästa gång? Anmäl er här (det är gratis att delta).
