Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Hela podden hör du här.
John Åbom studerade juridik vid Stockholms universitet när en vän till honom sa att han borde följa med på arbetsintervju för ett extrajobb. Året var 1971 och intervjun skulle äga rum på ett hotell på Lidingö. Väl på plats möttes de upp av en man och en kvinna.
"Han presenterade då sig själv och sa att han företrädde Holiday Magic och berättade att det var ett företag som sålde produkter. Han gick inte närmare in på dem, det var något som skulle säljas i hemmet", berättar John Åbom som idag arbetar som advokat.
"Så berättade han om hierarkin inom Holiday Magic. Det fanns olika nivåer, den jag kommer ihåg idag är den befattning som hette general, det var högst upp vill jag minnas."
Formellt var Holiday Magic ett företag som sålde smink och skönhetsprodukter genom homeparties. Men det var inte det som var affären.
"Affären var att köpa och sälja grader i organisationen, för det var det man tjänade pengar på", säger Eva Ersson Åbom som jobbar på Centrum för näringslivshistoria (och är gift med John Åbom).
Holiday Magic var helt enkelt ett pyramidspel, och under ett par intensiva år i början av 1970-talet ett framgångsrikt sådant.
Det fanns fyra grader i organisationen och det kostade olika mycket att köpa in sig på olika nivåer, uppemot motsvarande 200.000 kronor. De som var högst upp i hierarkin var de som tjänade pengar. De som var lägst ner i organisationen hade desto svårare att tjäna de stora summor som utlovats under rekryteringsmöten. Möten som i pressen inte sällan kallades för bönemöten.
"Det blir hallelujah-stämning på de här mötena. På amerikanskt manér utlovar man en strålande framtid med fina bilar och vackra kvinnor, goda viner och fina hus. Och folk går ju på det där", säger Eva Ersson Åbom.
Men Holiday Magics framgångar i Sverige blev kortlivade. 1971 tillträdde Sveriges första Konsumentombudsman och det tar inte lång tid förrän anmälningarna mot Holiday Magic strömmar.
"Det är ju egentligen inte pyramidspelen som Konsumentombudsmannen ger sig på, utan det är hemförsäljningssituationen. Att man inte har gjort tillräckligt tydligt att det här handlar om att när du kommer på ett sånt här homeparty så förväntas du köpa någonting", säger Eva Ersson Åbom.
Anledningen? Pyramidspel var ännu inte var förbjudet i lag. Det blev det 1982. Knappt fyrtio år senare fortsätter pyramidspel att locka aningslösa drömmare.
"Jag skulle säga att det är alldeles för vanligt. Det går i vågor, men det förekommer hela tiden", säger Josefin Aronsson på Spelinspektionen.
Hon har arbetat med att granska just misstänkta pyramidspel.
De senaste åren har Spelinspektionen polisanmält ett tiotal misstänkta pyramidspel. Josefin Aronsson menar att det inte alls är särskilt förvånande att människor låter sig luras. Pyramidspelen är ofta komplexa system som är svåra att sätta sig in i.
"Det tar mig, som är expert, flera veckor att granska ett sådant här koncept. Så för en person som kanske inte läser det finstilta är det inte ett dugg svårt att förstå att man faktiskt köper konceptet och tror att det är betydligt bättre än det är."
En som lyckades undvika att gå i fällan var dock John Åbom. Efter att ha ställt några följdfrågor till Holiday Magics representanter om skatteinbetalningar och anställningsformer blev han och hans vän misstänksamma.
"Sen avslutades samtalet och vi återkom aldrig till Holiday Magic."
Holiday Magic förlorade mot Konsumentombudsmannen i Marknadsdomstolen och dömdes att betala 2 miljoner i vite om de fortsatte med sina tveksamma metoder.
Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Hela podden hör du här.