Denna text publicerades ursprungligen 23 februari 2019, men återpubliceras i samband med nyheten om att P3 lägger ned nästan alla sina program.
Det kom ett tips: Sveriges radio är djupt oroliga över lyssningen på P3.
Så vi började sammanställa de offentliga siffror som finns, gjorde ett nedslag under samma tidsperiod över fem år och såg ett oroväckande mönster. Från att 16,3 procent av Sveriges befolkning lyssnade 2015, rasade det till 13,1 procent 2017 och ett år senare till 10,1 procent.
På tre år har alltså P3 tappat 38 procent av alla lyssnare.
P3-chefen Caroline Pouron kommenterar i Mediepodden och hänvisar till de många poddar kanalen har och de lyssnare man når genom dessa. Till exempel är programmet P3 Dokumentär återkommande en av Sveriges mest lyssnade poddar. Men P3 har ingen egen statistik på vilka dessa är och vet därför inte om det totala lyssnandet har ökat eller minskat.
Samtidigt är frågan uppenbar: Hur länge kan P3 finnas som en radiokanal? Finns det en gräns för när de behöver lägga ner - och hur lågt behöver lyssnandet vara för att den gränsen ska passeras?
Caroline Pouron kommenterar det och menar att det finns en gräns. Du hör hennes svar i Mediepodden.
Där diskuterar vi också att Sveriges radio och P3 är bundna att fortsätta producera ljud i traditionell radio, för att också kunna få sända det i poddformat. Vi diskuterar även om P3 stör och stjäl lyssnare på en kommersiell marknad genom att producera kvalitativa poddar.
Också i podden:
# Så fick Joakim Lundells nya dokusåpa 200 000 Instagramföljare - på en dag.
# Personen som tar på sig skulden för Bonnier Magazines miljonförluster och prenumerationsfiasko.
# Vi avslöjar det senaste offret i magasinsdöden
# Alla etiska dilemman kring att starta en journalistisk Kickstarter - Emanuel har testat att finansiera journalistik på ett nytt sätt.