Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Hela podden hör du här.
I höstas damp det ner ett brev från en advokatbyrå hemma hos Sara Runsten och Filip Larsson utanför Skara. I brevet stod det att den ost som de har producerat hemma på Filips pappas mjölkgård i knappt två år, utgjorde varumärkesintrång mot den cypriotiska stekosten halloumi.
Tidigare samma år hade Filip och Sara registrerat sitt varumärke hos patent- och registreringsverket och fått det godkänt. Namnet de hade valt på sin ost: filloumi. Ett namn som den cypriotiska stiftelsen The Foundation for the Protection of the Traditional Cheese of Cyprus named Halloumi, tyckte var för likt namnet “halloumi”. Ett varumärke som de har i uppdrag att skydda.
"Tankarna började snurra åt ganska många håll, vad ska vi göra? Vår ost finns ju med på den och den restaurangen och i deras menyer står det filloumi. Det kändes som att det skulle bli dyrt oavsett om vi tog striden eller inte", säger Sara Runsten.
Så hur kommer det sig att en cypriotisk stiftelse bryr sig om vad ett tvåmansmejeri utanför Skara kallar sin stekost? Den utgör sannolikt inte något hot mot den cypriotiska exporten.
Det visar sig att Cypern i snart fem års tid har försökt lägga vantarna på en så kallad skyddad ursprungsbeteckning, SUB, från EU, men stött på en rad problem. En skyddad ursprungsbeteckning är en kvalitetsmärkning som innebär att en produkt bara får produceras inom ett visst geografiskt område enbart med råvaror från samma område.
Sverige har tre varor med det här skyddet, Kalix löjrom, Upplandskubb och hånnlamb. Syftet är att bevara lokala mattraditioner, men det är också ett sätt för producenterna att kunna ta ut ett högre pris på en global marknad.
Näst efter cyprioterna själva är svenskarna de som äter mest halloumi per person i hela världen. Halloumiexporten från den lilla önationen i Medelhavet har vuxit explosionsartat de senaste åren och blivit allt viktigare för landets ekonomi. Därför är det kanske viktigare än någonsin för landet att slå vakt om den inhemska produktionen. Att skaffa en skyddad ursprungsbeteckning är ett sätt. Men det har visat sig svårare än cyprioterna kanske hade tänkt sig.
Traditionellt sett görs halloumi på get- eller fårmjölk. Men i takt med att produktionen har ökat har de storskaliga producenterna på Cypern börjat använda allt mer komjölk. Det är både billigare och mer tillgängligt. Något som orsakar problem i jakten på en SUB.
"EU-kommissionen har sagt att halloumin ska baseras på åtminstone 50 % get- eller fårmjölk, eftersom den traditionellt sett har gjorts på get- eller fårmjölk och skyddsbeteckningen handlar om att skydda en traditionell produkt", säger Gisela Welz, professor i kulturantropologi vid universitetet i Frankfurt.
Halloumiproducenterna har satt sig på tvären, den cypriotiska regeringen vill såklart värna den viktiga exporten och EU vill inte ge med sig. Så nu har förhandlingarna strandat.
"Jag skulle säga att det här är ett exempel på när ett kvalitetsprogram inom EU kapas av aktörer med ekonomiska intressen. Aktörer som programmet ursprungligen inte riktade sig till", säger Gisela Welz och fortsätter:
"Jag har pratat med experter på Cypern som tvivlar på att den här ansökan kommer att gå igenom överhuvudtaget."
Och hur gick det för Sara och Filip? De bestämde sig för att inte bråka med de stora, starka producenterna på Cypern och bytte namn på sin stekost. Nu heter den Hokus Pokus Filliostus istället. Ett namn de tror och hoppas att de ska få behålla.
Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Hela podden hör du här.