Den nya skolplattformen lanserades lagom till skolstart i augusti förra året och ersatte Skolwebben. Men de tekniska problemen har hopat sig och konsultbolag har fakturerat miljonbelopp för att få ordning på skolplattformen, vilket DN var först att berätta.
Utvecklingsbudgeten för projektet är satt till 695 miljoner kronor men den digitala satsningen kommer att kosta betydligt mer än så. Vid sidan av utvecklingsbudgeten finns nämligen en budget för att driva skolplattformen. Denna så kallade driftbudgeten väntas den landa på totalt 258 miljoner kronor för 2018 och 2019, skriver DN.
Hur mycket det kommer kosta att driva skolplattformen efter 2019 är oklart. Det är också oklart hur stora personalkostnader som förvaltningarna har till följd av arbetet med plattformen.
“Vi har 15 personer som jobbar på informations- och kommunikationstekniksavdelningen med den verksamhetsnära förvaltningen av plattformen, därutöver är det 10 medarbetare på avdelningen som även de jobbar med plattformen på ett eller annat sätt. Men eftersom vi inte tillämpar tidsredovisning så går det inte att mäta exakt hur mycket tid de spenderar på skolplattformen”, säger Susan Ottosen, pressekreterare på Utbildningsförvaltningen, till DN.
Myndigheters utveckling av appar och digitala tjänster väcker ofta ilska. Många minns säkert hur Arbetsförmedlingen satsade 100 miljoner på att utveckla en ny sajt – som aldrig blev av. Den gången skrev Klarnas vd, Sebastian Siemiatkowski en hyllad tweet och erbjöd Arbetsförmedlingen att han kunde göra jobbet – för 2 miljoner.
Även Försvarsmaktens app har blivit hårt kritiserad. Den kostade 25 miljoner att bygga och myndigheten anklagades för att förstöra Sveriges innovationsklimat med skattepengar.