Igår träffade jag Lykos sparkade vd Joanna Hummel på frukost. Ja, för det var ingen tvekan om att Joanna Hummel fått sparken från sin post som chef för den noterade skönhetssajten Lyko. Redan när jag ringde Joanna Hummel och majoritetsägarren Rickard Lyko sent på söndagskvällen för dryga tre veckor sedan var de två helt öppna med detta – Joanna Hummel hade fått kicken. Punkt slut.
Skillnaden mot hur beslutet att startup-huben Sup46:s vd Daniel Sonesson slutar är rätt talande.
Vare sig Daniel Sonesson själv eller hans styrelseordförande Sebastian Fuchs vill tala klarspråk. Nej, nej det finns ”ingen dramatik” bakom det här. Vi tycker typ samma, ”det är ett gemensamt beslut som vi tagit tillsammans”. Och så vidare.
Ja, men om ni nu är så nöjda med varandra – varför ska ni gå skilda vägar?
Alltså, jag vet inte om Daniel Sonesson fått sparken och det är väl ärligt talat inte världens största sak om ett kontorshotell i Stockholm byter chef. Men det jag irriterar mig på är att Sup46, som gjort sig till talespersoner för hela den svenska startup-världen (bland annat genom att lobba för diverse olika politiska manifest), agerar på sämsta tänkbara storbolagsmanér när de själva utsätts för lite press.
Varför gömma sig bakom den här typen av klyschor? Säg som det är, var öppna och våga stå för era beslut.
Hur svårt kan det vara?