I början av hösten fick jag en rolig överraskning och gåva av personalen, nämligen Google Home. Passande då svenska versionen släpps senare i höst, något som Breakit rapporterat om nu under morgonen.
Jag har tidigare tänkt en hel del kring röst. Studerat det Amazon gjort med Alexa, följt utvecklingen med Google Home och självfallet lekt med Siri.
Men är det nästa stora grej?
Här kommer mina tankar.
Till att börja med: Jag tror att det är oerhört viktigt för oss alla att förstå att vi är barn av vår tid. Varje generation har en ”wow”-faktor som man växer upp med, något som egentligen inte är speciellt häftigt för oss själva – men otroligt häftigt för föräldragenerationen som beskådar det hela.
Kommer du ihåg första gången du spelade ett TV- eller datorspel, skrev på en dator eller fick en telefon som du också kunde spela spel i? Inget som du som ung egentligen reflekterade vidare över men för din äldre omgivning kändes det garanterat häftigt, nytt och annorlunda.
Varje generation har en sådan grej.
Tittar vi på dagens barn så kan det ibland slå mig att medan jag växte upp med serien Knight Rider så lever dem i den. Självkörande bilar, att tala med sin klocka och så vidare. Det är en generation där den enda verklighet de känner till är en ständigt uppkopplad värld, fylld av pekskärmar och förstärkt verklighet. De är födda med läsplattor i händerna och det formar naturligtvis deras förståelse för hur teknik fungerar. En tvååring förstår inte konceptet med en stationär dator med tangentbord och kommer troligen peka och röra på skärmen.
När Apple Watch kom för några år sedan var jag snabb med att införskaffa klockan. Jag gick runt och pratade konstant med Siri och hen kunde spela musik, svara på frågor och till och med sätta igång motorvärmaren i bilen. Barnen iakttog pappa som vandrade runt och sa ”Hey Siri”. Det var inga konstigheter.
Jag minns att jag pratade med min fru en kväll när jag var ute och reste. Hon berättade då att vår tvååring Adelle hade gått runt hemma och pratat med sin arm och sagt ”Hey Siri, kan du hämta mina dockor”. Vi skrattade förstås åt saken men jag kunde inte släppa tanken på att det här är Adelles verklighetsbild om hur världen fungerar. Att det här är fullt normalt för henne.
Wow för mig.
När jag nu lekt med Google Home ett tag så kan jag konstatera att den här prylen tar röststyrningen till en helt annan nivå. Man kan prata och fråga om precis allting, man kan spela spel, fråga om receptet eller ordna med kalendern – och jag är otroligt fascinerad över hur smart och snabb tekniken är. Jag är även fascinerad över hur hen lyckats bli en naturlig del av vardagen. Min son som är åtta år gammal och lärde sig engelska via Youtube från sex års ålder kan inte hålla sig borta från apparaten. Speciellt gillar han att ställa alla typer av frågor och spela strategispel med den. Det har även slagigt mig hur hans engelska hela tiden blir bättre, och att han faktiskt blir smartare.
En kväll, efter att vi hade sett en film och jag bett honom gå och lägga sig, hörde jag exempelvis hur han viskade i köket: ”Ok Google, when did Albert Einstein die”.
Det kanske låter fjantigt – men jag kunde inte låta bli att bli lite tårögd. Här sitter min son med en apparat som rymmer hela jordens kända kunskap och han kan fråga vad som helst och få svar.
Vad kan det betyda för lärandet, för skolan och för hans framtid?
Vi befinner oss just nu i en digital evolution som inte går att stoppa. Och ju mer jag tänker på det desto mer inser jag hur naturligt det hela är. Människan till sin natur vill ju göra så lite som möjligt men få ut så mycket som möjligt Ju mindre vi får göra, desto skönare tycker vi att det är.
Här kommer röststyrning som en andlig frälsare för våra slappa själar.
Konsumenterna lämnar skärmen bakom sig och söker nu i allt högre utsträckning information via hörlurar och högtalare, när de är i rörelse eller bara hemma. Varför orka skriva saker när vi kan tala?
I USA tycks revolutionen redan ha börjat. I dag används 45 miljoner röststyrningsenheter i landet, enligt E-marketer. En siffra som uppskattas stiga till 67 miljoner till 2019.
Vad innebär detta då i den kommersiella aspekten? Även här är svaret ganska givet. Marknadsföringen går från uppsökande och räckvidd, en hagelbössa som skjuter brett på allt och alla, till att bli en sniper, där vi träffar exakt rätt genom datadriven marknadsföring. Tekniken kommer bara att bli smartare och bättre ju längre tiden går, och det kommer att innebära en helt annan form av marknadsföring, där datan till slut har bättre koll på vad du behöver än du själv. Plötsligt är det inte längre jag som vet vad jag behöver. Istället är det Google Home som vet det bättre än vad jag någonsin kan veta.
Scenariot om tio år är därför följande. Din pryl väcker dig i perfekt tid, kaffet är på som du vill ha det. Den går igenom dagen med dig och har inför ledningsmötet på eftermiddagen förberett ett utkast på din presentation som finns i molnet. Hen påminner dig även om att du har bröllopsdag om två veckor.
Det här är ett scenario som är högst troligt för de flesta människor inom några år. En digital butler, eller assistent som finns till för alla. Någon som hjälper dig att planera, komma ihåg och ordna med diverse som du inte hinner med.
Trots det: Min spaning är att röst kommer att vara väldigt undervärderat den kommande tiden. Om tio år kommer folk blicka tillbaka och säga: ”Shit, varför förstod jag inte vikten av röststyrning tidigare?”.
Bli inte en av dem utan börja redan nu att reflektera vad det här kommer att innebära för din bransch, organisation och varför inte för kommande start-ups?
Arash Gilan
Medgrundare och VD till digitala byrån Viva Media och författare till boken "Get Digital or Die Trying"