Breakit logo
Sök ikon
Breakit logo

Swish ökar i e-handeln – men inget genomslag för Apple pay

Artikel bild
Smartphone med appen Swish, en mobilapplikation för överföring av pengar. Foto: Christine Olsson / TT

Mobila betalningar inom svensk e-handel blir allt vanligare, enligt en ny undersökning.

Sara Lindmark

Sara Lindmark

sara@breakit.se

Reporter

Förväntningarna var stora när bankappen Swish i början av 2016 lanserades en speciell tjänst för e-handlare. Appen sågs som en stark betalutmanare till Klarna och Paypal, men stötte kort efter lanseringen på problem och bolaget bakom Swish, Get Swish, fick smälla igen dörren i e-handlarnas ansikten.

Swish för e-handel låg nere i över ett halvår innan den återlanserades i början av 2017.

I en undersökning av betaltjänstebolaget Dibs målas Swish nu ut som den stora uppstickaren bland betalalternativ. Mer än var tredje svensk (37 procent) har "swishat" för att betala en vara online, och bland de allra yngsta är det nästan hälften (48 procent). En tiondel av svenskarna utser också Swish till det betalsätt man föredrar på nätet, nästan en fördubbling mot föregående år.

För första gången är Apple pay med i Dibs undersökning, men endast 1 procent av de svenska konsumenterna har använt tjänsten. Något som inte är konstigt eftersom den är tillgänglig för så få. 

“Den låga populariteten beror på att betalsättet inte är tillgängligt för särskilt många konsumenter och att få svenska webbutiker erbjuder möjligheten att betala med Apple Pay. Om Apple Pay överhuvudtaget ska vara relevant i framtiden på den svenska marknaden krävs att bankerna ger sina kunder möjlighet att använda det”, säger Patrik Müller.

Kryptovalutor omtalas flitigt i medierna men det är ännu få svenskar som faktiskt använt metoden för att betala på nätet. Hela 69 procent känner till vad kryptovaluta är men endast 3 procent har använt det på nätet.

Uppgifterna kommer från Dibs årliga rapport Svensk e-handel 2018. Rapporten är baserad på en undersökning av Yougov som genomfördes under det andra kvartalet 2018 och bygger på intervjuer med drygt 2.000 internetanvändare i Sverige.

Läs mer