Artikeln publicerades ursprungligen 5 oktober 2015. Läs här för uppdaterade siffror för 2016.

Internetstiftelsen släppte i morse ett första smakprov på sin årliga rapport Svenskarna och Internet. Där finns en fingervisning om tillståndet för Sveriges användning av sociala medier.

Det är nyttig läsning, för den utmanar många av våra föreställningar om hur vi använder nätet just nu.

Framförallt finns något viktigt att utläsa bland de ungas användning.

Ja, Facebook är fortfarande det dominerande mediet i Sverige. Enligt Facebooks egna inofficiella siffror (via Facebooks annonsverktyg), är antalet aktiva Facebookanvändre i Sverige 5,7 miljoner.

Den dominansen bekräftas idag av Internetstiftelsens rapport som visar att 70 procent av alla internetanslutna svenskar använder Facebook, över hälften av dem dagligen. Är man överhuvudtaget en användare av sociala medier i Sverige, så använder man också Facebook.

Så är regeln.

För alla utom de yngsta.

Och det är här det blir allra mest intressant.

Insikten om att de yngsta har börjat lämna Facebook har varit etablerad ett tag, liksom upplevelsen att Facebookägda Instagram varit den naturliga arvtagaren. I rapporten är det också Instagram som pekas ut som den dominerande, med 85 procent i åldersgruppen och 69 procent dagliga användare. På totalen är Instagram årets raket, med en ökning på 12 procentenheter upp till totalt 40 procent i år.

Instagram beskrivs också som årets raket, men det beror sannolikt på att det är första året Snapchat-användningen mäts. Vilket är synd. För årets rapport visar Snapchats helt otroliga räckvidd i den yngsta och känsligaste målgruppen: 12-15 år.

Hela 81 procent använder där Snapchat, 62 procent dagligen. Till synes från ingenstans har Snapchat kommit och tagit en nästintill lika dominerande position som Instagram behövt fem år för att ta sig till.

Det är imponerande. Och ännu mer hur användningen hänger med hela vägen upp till 25-års ålder. Det tycks ha gått ojämförligt snabbt och indikerar hur viktigt det nu kan bli för företag och medier att försöka förstå vad Snapchat är och hur de ska tillföra något i kanalen.

Trots Facebooks dominans i alla övriga åldersgrupper är sociala medier-jätten bara den fjärde största kanalen för den yngsta målgruppen. Det säger möjligtvis något om ett framtida internet där våra sociala liv blir mer jämnt uppdelade på olika kanaler.

I år är också första gången som Stiftelsen mäter svenskarnas användning av LinkedIn. Enligt rapporten använder 22% av svenskarna kanalen, vilket ligger nära den siffra på 2,2 miljoner som LinkedIn officiellt redovisat i Sverige. Men i Internetstiftelsens rapport blir det också tydligat hur användningen ser ut. Bara två procent av användarna är aktiva. Vi verkar mest använda kanalen som en CV-bank. Vilket inte är särskilt överraskande, i Sverige är nästan samtliga LinkedIn-anställda helt specialicerade mot HR-kunder och säljandet av rekryteringsverktyg.

Med sina totalt 22 procent har LinkedIn också blivit lika stort som Twitter i Sverige, vilket också är en viktig insikt. Twitter har alltså bara hälften av Instagrams räckvidd och är inte ens en tredjedel så stort som Facebook. Trots det har plattformen enorm betydelse i den svenska debatten. Allra mest för att plattformen, och därmed också dess innehåll, är öppet, mätbart och sökbart på ett sätt som inte någon av övriga sociala plattformar är. Det gör den till en favorit för journalister och traditionella makthavare.

Men årets statistik dödar också - än en gång - flera myter om Twitter. Det är inte de etablerade som utgör den största användarbasen, utan barn och unga mellan 12-25 år. Twitter är inte heller, till skillnad från vad den alternativa undersökningen Twittercensus indikerat, på väg att stagnera. På tre år har den generella användningen fördubblats och ökade i år 15 procent.

Däremot tycks Twitter etablera sig som en läskanal för allt fler. Bara sex procent är aktiva varje dag - vilket är samma procentuella del som förra året - och bara fyra procent skriver en tweet varje dag.

 

 

Till sist är gammal är ändå äldst. Och det är viktigt att förstå: Hur viktigt sociala medier och din närvaro där är, är fortfarande eposten det som dominerar när vi själva ska skriva eller läsa något på nätet. Det ingår i vårt arbete och blir allt viktigare som ett nav i vår kommunikation. Försöken till utvecklingen av smartare epost-appar från både Google och mindre aktörer pekar på det. Det är i eposten som vi utgår från när vi ska registrera oss på andra plattformar, det är här vi alltid går tillbaka för den privata konversationen, den som inte behöver synas för flera.

Även detta kan tydas från Internetstiftelsens rapport. Bloggandet, det tidigare så etablerade flaggskeppet bland sociala medier, tycks allt snabbare ersättas av det mer intimt sociala Snapchattandet eller Instagrammandet. Och känslan av att du själv, eller din omgivning, skriver mindre tycks stämma överlag. Över hälften (57%) menar att de bara skriver något på Facebook någon gång i månaden eller mindre. Ännu färre, 70 procent, delar vidare saker mer än någon enstaka gång i månaden.

Allt detta är viktigt för att förstå och göra rimliga bedömningar av hur den egna verksamheten behöver anpassas till digitala kanaler. Vi står fortfarande i en digital revolution som fortsätter förändra och störa den ordning vi känner till. Var du ska finnas, hur du ska finnas och vad du ska göra får olika svar beroende på vem du är, vem du ska nå och vad din produkt är.

Det är därför Svenskarna och Internets rapport är så viktig. Det är en bild av våra digitala och sociala förflyttningar och därmed också en karta för varje företag som vill vara digitalt relevant.

EMANUEL KARLSTEN

Journalist, föreläsare och rådgivare digitala medier.