Vissa suckar bara uppgivet och erkänner att de helt tappat kontrollen. De får knappt kontakt med sina tweenies – eftersom hela deras barns liv utspelar sig i Snap.
Andra tar fighten. Använder tidtagarur och belöningar för att få kidsen att dumpa luren i alla fall när hela familjen ska ha fredagsmys.
Några har seriösa scheman och vissa – må de vara sällsynta som enhörningar i skogen – berättar stolt att deras barn minsann inte har några utmaningar när det kommer till tiden de spenderar med sina telefoner eller paddor.
”Åh, så bra”, svarar vi andra medan vi tänker:
”DU LJUGER”.
Klart är detta: Smarta telefoner, dess pushnotiser och sociala appar håller på att förändra en hel ungdomsgeneration.
Är det bra? Vem vet.
Men den som läst forskaren Jean M. Twenges artikel Have Smartphones Destroyed a Generation måste vara en obotlig teknikoptimism för att inte känna ett sting av ångest.
Hon har i 25 år forskat kring vad som skiljer olika generationer åt. Detta genom att studera data kring frågor som ensamhet, sömn, sexvanor, dejting och umgänge med kompisar.
Efter Iphonens intåg i våra liv hände något dramatiskt.
”I alla mina analyser av generationsdata – som i vissa fall går tillbaka till 1930-talet – hade jag inte sett något liknande”, skriver Jean M. Twenge.
Enligt henne bevittnar vi en ny generation ”iGen”, som helt enkelt inte verkar må så bra.
Apples drag – ge dig total kontroll
Tillbaka till köksbordet. Som förälder går det ju inte att på mikronivå sätta gränser för vad ungarna gör i sina telefoner och paddor – eller? Snart är det faktiskt möjligt.
Apple presenterade tidigare i veckan IOS12. Det är alltså nästa operativsystem för världens alla Iphones och Ipads. Där finns funktionen ”Screen time”.
I korthet är det en detaljerad rapport, som ska hjälpa dig att ta kontrollen över din osunda kärleksrelation med skärmen.
Du kommer att kunna se exakt hur många gånger du väcker telefonen för att kolla Instagram, hur många notiser de olika apparna skickar till dig och hur många timmar du använder varje app.
Tro mig, det kommer att bli en chock. Apple inför också en ny möjlighet för dig som vill lägga band på dig själv. Apple kallar det ”time limit”.
För varje app kan du sätta en gräns. Du kan till exempel bestämma att det räcker med en timmes social voyeurism på Instagram om dagen. När den timmen är slut kommer din telefon frysa skärmen och berätta det. Rätt bra, kan man tycka.
Men Apple går längre än så – och här kommer de unga tonårsbarnens stora skräck. Mamma och pappa kommer, om de vill, kunna göra samma sak på sina barns telefoner från sin egen lur.
Så funkar den nya barnkontrollen
Det nya operativsystemet släpps den 17 september. Apples mjukvaruchef Craig Federighi visade upp delar av funktionen på bolagets utvecklarkonferens.
”Vi tror att detta kommer att hjälpa familjer att hitta rätt balans”, sade han.
Funktionen bygger på Apples system för familjedelning, du vet det som låter dig skapa ett Apple-id för barn under 13 år.
Såhär fungerar det
# Du som förälder kan få en rapport över ditt barns tidsförbrukning på paddan eller telefonen. Du ser total tidsförbrukning samt tiden för olika appar.
# Du kan sedan sätta gränser. Till exempel kan du sätta tider för ”downtime”, alltså när telefonen ska sluta fungera normalt. Det kan ju vara praktiskt till exempel efter läggdags. Självklart kan du konfigurera denna ”downtime” själv, så att vissa saker (som att ringa vid behov) fungerar ändå.
# Du kan också sätta gränser för hur lång tid per dag ditt barn kan använda specifika appar, eller kategorier av appar. Exempelvis kan du säga att en timme Snap, Minecraft, eller Musically om dagen räcker.
# Allt detta styrs från din telefon. Du får alltså en fjärrkontroll rätt in i ditt barns Iphone eller Ipad.
Stanna upp och tänk
Det är lätt att bli bländad av dessa oöverträffade kontrollmöjligheter. Man kan lätt föreställa sig att funktionen även kan leda till en hel del bråk och uppslitande konflikter om den används på fel sätt.
Förhoppningsvis kan du och ditt barn använda införandet av ”time limit” som ett bra tillfälle för att prata om vad som är rimligt, och hur mycket telefonanvändande som vi mår bra av.
Kanske kan ni gemensamt sätta gränser?
Själv tänker jag nog börja med just mig själv.
För ärligt talat, det jag oftast tänker på under diskussionen med andra föräldrar om barnens skärmtid är mitt eget beteende.
De vuxna är de största telefonknarkarna. Och barnen tittar på vad vi gör. Det är sedan gammalt.