När startupen Enkla öppnade dörrarna till sina rekordbilliga bolån var intresset stort. Med en ränta på 0,95 procent, bunden i tre år, ligger uppstickaren långt under storbankernas snittränta.
I pressen har Enkla, som drivs av tvillingbröderna Alexander och Marcus Widegren, blivit en symbolen för bolånekriget.
Enkla har nyligen bjudit in de som anmält intresse för att byta bank till ”nästa steg” i kreditgivningsprocessen.
Men hittills har bara ett mindre antal bolån faktiskt givits ut.
”Vi har i nuläget betalt ut lån till färre än 100 kunder”, säger Alexander Widegren.
Det kan ställas mot att över 10.000 personer har fått ett kreditbeslut internt hos Enkla. Deras samlade lån uppgår till 22,5 miljarder kronor.
Kruxet är att Enkla i förstaläget har planerat att låna ut 1 miljard kronor, pengar som företaget ska ta in genom att ge ut en bostadsobligation.
Pengarna ska vara säkrade – och utlånade – lagom till sillen på midsommarafton.
”Som planen ser ut har vi lånat ut en miljard kronor vid midsommar. Det som jag blir ledsen över är att många kommer att få vänta”, säger Alexander Widegren och syftar på den höga efterfrågan.
Men det är betydligt fler som vill vara med i leken, och sätta stopp för storbankernas feta marginaler.
Så hur går det egentligen? Vem leder racet?
Breakit har ringt runt till fyra av de nya bolåneutmanarna (Enkla, Stabelo, Hypoteket och Alma).
Hittills är det bara två av aktörerna som kommit igång med utlåning i någon större skala.
Alma Bolån avvaktar fortfarande sitt tillstånd från Finansinspektionen, och planerar att börja låna ut pengar till hösten. Bolaget uppger att man hittills har fått intresseanmälningar från kunder med lån på sammanlagt 500 miljoner kronor.
Doldisen Hypoteket, delägt av mediejätten Schibsted, har fått mindre uppmärksamhet vilket delvis är ett medvetet val. Bolaget smyglanserade sina bolån i månadsskiftet februari/mars, och har sedan dess beviljat lån i snabb takt.
”Vi har hållit en takt på 200-250 miljoner i månaden, och majoriteten av kunderna kommer från andra långivare, framförallt storbankerna”, säger medgrundaren Dag Wardaeus.
Det borde innebära en lånestock på 600-750 miljoner när maj månad är slut.
Den sista spelaren, Stabelo, ger ut sina bolån i samarbete med nätbanken Avanza. Bolagets medgrundare Hampus Brodén hänvisar alla frågor till Avanza, som tar upp bolånen i sin senaste kvartalsrapport.
Vid utgången av mars uppgick Stabelos bolån, som lanserades i november 2017, till 630 miljoner kronor. Men då hade lånen bara erbjudits till en "mindre andel befintliga kunder" och sådana som "särskilt efterfrågat bolånet”.
Från och med början av april har erbjudandet öppnats för allmänheten. Det har gett en rejäl effekt. Den 18 april hade ytterligare 240 miljoner kronor lånats ut.
Det innebär att Stabelo leder ligan bland de nya bolåneutmanarna med en lånestock på minst 870 miljoner kronor för en månad sedan.
Har efterfrågan hållit i sig är siffran idag sannolikt över en miljard kronor.
Det är såklart mycket pengar, men småslantar jämfört med hela bolånemarknaden. I januari 2018 hade vi svenskar bolån på sammanlagt 3.100 miljarder kronor, enligt SCB.
De nya utmanarna tycks dock redan ha gjort visst avtryck på marknaden. Det första kvartalet i år minskade bankernas bruttomarginal (måttet som styr hur mycket pengar de tjänar) med 7 punkter.
Trots nedgången är marginalen dock fortsatt på ”en historiskt hög nivå”, enligt Finansinspektionen.
Flera av de nya utmanarna riktar sig bara till lågbelånade hushåll.
”Nu riktar vi oss till folk med en belåningsgrad på under 65 procent, vilket begränsar marknaden. Men vi jobbar hårt på att framöver kunna rikta oss till fler”, säger Dag Wardaeus på Hypoteket.
Hans mål? Att sätta stopp för storbankernas bolånefest. Låneutmanarna hoppas kunna bli lönsamma trots lägre marginaler på grund av deras höga grad av digitalisering.