Det var inte precis någon nyhetsbomb som levererades i morse när Izettle i ett pressmeddelande aviserade sin börsnotering.
Redan i söndags inledde medgrundaren Jacob de Geer sin PR-offensiv inför noteringen där han i en stor intervju med Sunday Times fick möjlighet att sälja in sitt bolag till presumtiva investerare. Innan dess hade uppgifterna om noteringen läckt ut i Financial Times – så nyhetsvärdet i pressmeddelandet om att Izettle går till Stockholmsbörsen var alltså begränsat.
Men det fanns detaljer i kommunikationen från företaget i morse som i alla fall väckte min nyfikenhet. Själva kärnfrågan är hur Jacob de Geer ska lyckas sätta Izettle på börsen till en värdering på 1 miljard dollar, eller kanske till och med 2 miljarder dollar (om man får tro uppgifterna i Sunday Times-intervjun).
Uppdatering: Efter att vi publicerat den här kommentaren, runt tisdag lunch, har det påpekats att ovan värdering baseras på att Izettles amerikanska konkurrent, Square, redan idag värderas till liknande nivåer på börsen (mellan 8 och 10 gånger omsättningen). Och jag är väl medveten om detta – men jag vill ändå hävda att förlusterna i Izettle fortfarande är oroväckande höga.
En konservativ investerare skulle till och med ifrågasätta ifall Izettle ens är redo för börsen. För att kunna utlova någon typ av lönsamhet, i alla fall på lång sikt, tvingas Izettle använda sig av det fantasifulla måttet “konsoliderat Ebitda” (definieras som rörelseresultat före räntor, skatt, nedskrivningar, avskrivningar och goodwill i förhållande till den justerade nettoomsättningen). Det får mig att tänka på en elak artikel i Financial Times som kallade liknande nyckeltal för Earnings Before The Bad Stuff.
Men även om du kastar dina konservativa glasögon och sätter på dig ett par mer moderiktiga och positiva brillor kommer det bli svårt att falla för Jacob de Geers pitch. Izettle säljs ju in som ett riktigt tillväxtcase där den ursprungliga kortaffären gradvis breddas till att också omfatta en finansieringslösning och ett säljverktyg för kunderna (som ofta är småföretagare).
I pressmeddelandet lyfts en “adresserbar” marknad på hisnande 52 miljarder euro 2020 fram. Hur stor del av den kakan som Izettle ska ta är oklart men mellan 2015 och 2017 har den årliga tillväxten legat på nästan 60 procent. Fast då är det ändå en smula oroande att den justerade omsättningen första kvartalet i år bara ökade med 37 procent. Det är ingen bra signal från ett tillväxtbolag när tillväxttakten minskar.
Ett annat orosmoment i Izettles siffror är att omsättningen från den “gamla” kortdelen fortsätter att dominera. De transaktionsbaserade intäkterna har konstant legat på drygt 80 procent de senaste tre åren så det återstår fortfarande att se om Jacob de Geer och de andra i Izettle-teamet ska lyckas sälja på andra lösningar än den vanliga betaltjänsten till sina kunder.
Men just nu ligger sannolikt Jacob de Geers fokus på att sälja in nyemissionen på 2 miljarder kronor till investerarkollektivet. Det är en uppgift god som någon.