Vi svenskar är stolta över Spotify. Det är en sån grej man kan dra för taxichauffören när man kommer till ett land långt borta. Förr drog man till med Ikea.

– Jag kommer från Sverige, du vet där Spotify kommer från, säger man nuförtiden och får ett leende tillbaka.

Spotify-storyn är så lätt att älska. Snubben från Rågsved som lyckades med det omöjliga – och räddade skivindustrin från kollaps. Vilken grej.

När Spotify nu börsnoteras kan vem som helst med lite pengar över köpa in sig. Det kliar i fingrarna. Jag menar, vem vill inte äga en liten bit av det svenska streamingundret?

Men är det en bra ide?

Här är några saker du bör ha koll på, och själv värdera, innan du placerar dina besparingar i Spotify-aktier när bolaget börjar handlas på New York-börsen den 3 april.

Direktlistningen – vild budgivning på börsen

Spotifys börsnotering, en så kallad direktlistning är mycket ovanlig – så pass ovanlig att NYSE fick ändra på sina regler för att kunna välkomna Spotify.

Bolaget ger inte ut några nya aktier, utan låter helt enkelt de existerande aktierna handlas på New York Stock Exchange.

Vid en vanlig börsnotering finns stora investerare som förbinder sig att ge stadga åt kursen initialt.

När Spotify ringer i börsklockan kan vad som helst hända.

Värderingen i den så kallade gråhandeln – där Spotifyaktier köps och säljs löpande – har under den senaste tiden pumpats upp till rekordnivåer.

Många kommer säkerligen att vilja sälja sina aktier redan första dagen, vilket talar för att kursen kan sjunka direkt.

Å andra sidan talar hajpen kring ett bolag som Spotify för att många kommer att vilja köpa.

Lönsamheten – när kommer den?

Spotify beskrivs ofta som en global succé, vilket ur vissa perspektiv stämmer. Bolaget är störst i världen i sin nisch, och växer snabbt.

Men efter tio år har Spotify fortfarande inte bevisat att den grundläggande affären håller. Förlusterna har ökat år för år. I prospektet framgår att intäkterna uppgick till 41 miljarder kronor i fjol, och förlusten före skatt till 12,4 miljarder kronor (att jämföra med en förlust på drygt 5 miljarder året innan).

Lejonparten av den förlusten, omkring 8 miljarder kronor, kommer dock från finansiella engångsposter i samband med Tencent-affären i december.

Även rörelseförlusten, som säger mer om hur själva verksamheten går, ökade dock något under 2017, till 3,8 miljarder kronor.

När ska bolaget klara att ställa om till lönsamhet? Hur ska det gå till? Daniel Ek och Martin Lorentzon har inte direkt varit övertydliga på den punkten.

För den som ser Spotify som en långsiktig investering är dock det en helt central fråga som för oss in på nästa punkt.

Affärsmodellen – håller den?

För att kunna ge oss all musik i mobiltelefonen måste Spotify betala ut en viss summa av sina intäkter, uppemot 80 procent, till rättighetsinnehavare av olika slag. För Spotify äger själva inga rättigheter, till skillnad mot exempelvis Netflix.

Vi har vant oss vid att digitala techbolag får en massiv lönsamhetsboost när de uppnår stor skala. Att nya kunder efter man nått break even i stor utsträckning rinner ned som vinst på sista raden.

Spotify fungerar inte så. Istället innebär varje ny användare visserligen nya intäkter, men också nya rättighetskostnader i samma skala.

I Spotifys prospekt, under avsnittet framtida risker kopplade till rättighetsfrågan, står följande mening:

"Vi kan inte försäkra er om att vi kommer att generera tillräckligt med intäkter från vår premiumtjänst och reklamfinansierade tjänst för att täcka kostnaden för vårt innehåll och dessa royalty-avgifter".

Det är en något oroande skrivning, även om formuleringar om risker i börsprospekt ofta tenderar att vara väldigt självspäkande, med både hängslen och livrem.

Ett positivt tecken är att Spotifys intäkter ökade med 38,5 procent under 2017, medan kostnaderna för rättigheter bara ökade med 27 procent, enligt prospektet.

David mot Goliat – vem vinner?

När Spotify lanserades 2008 fick bolaget växa relativt ostört. Det har förändrats rejält. Man kan säga att Spotify var pionjären som bevisade att det gick att ta betalt för musik på nätet.

Sen kom jättarna.

Några av världens största, rikaste och högst värderade teknikbolag har lanserat egna streamingtjänster under de senaste åren. De jagar nu Spotify.

"Några av våra konkurrenter, inklusive Apple, Amazon och Google har utvecklat, och fortsätter att utveckla, enheter för vilka deras streamingtjänster är förinstallerade, vilket sätter oss i en betydande konkurrensnackdel", skriver Spotify i prospektet.

DN:s techredaktör Linus Larsson fångade situationen väl i en tweet i samband med uppgifter om att Apple Music kan vara på väg att gå om Spotify i USA,

Uppköp?

Det är inte helt orimligt att tänka sig en konsolidering på streamingmarknaden. En spelare som köper upp sina konkurrenter skulle kunna få förhandlingsfördelar mot skivbolagen – eller på längre sikt kanske inte behöva skivbolagen (vars roll i en digital musikindustri helt ärligt kan kännas lite luddig) i samma utsträckning.

Om Spotify i framtiden köps bort från börsen av någon av dess, betydligt rikare, konkurrenter kan det givetvis bli trevligt för aktieägarna.