Utvecklingen inom digital hälsa är något vi på Breakit följer med stort intresse. Konkurrensen blir allt tuffare, spelreglerna förändras och allt fler användare väljer att besöka sin läkare via mobil och dator.
I Sverige finns det idag en rad aktörer som erbjuder olika typer av digitala vårdalternativ, men de två starkast lysande stjärnorna är nätläkarna Min Doktor och Kry – och de är tungt uppbackade. I våras fyllde Min Doktor sin kassa med 200 miljoner kronor, och strax därefter gjorde Kry detsamma.
Men hur går det egentligen för dem? Och vilka är det egentligen som använder sig av deras tjänster?
För att ta reda på detta bad vi Region Jönköping, där vårdgivarna har avtal med varsin vårdcentral, att skicka över en massa statistik över besök i den så kallade offentligt finansierade primärvården.
Notera att alla besök inte ingår i statistiken, exempelvis dem som berör företag och försäkringsbolag. Siffrorna ger dock en tydlig fingervisning om hur läget ser ut.
Här är vad vi kom fram till.
Kry dominerar de digitala vårdbesöken
Först och främst – vårdbesöken hos Kry och Min Doktor har fullkomligt exploderat. Under förra året registrerades totalt över 217.000 besök och månadstoppen nåddes i december med 27.000 besök.
Vårdgivaren Medicoo ingår också i statistiken, men utgör en mindre del med sina runt 4000 besök.
Flest landstingsfinansierade besök har Kry fått, närmare bestämt 146.000 stycken under förra året. Min Doktor ligger i sin tur på 66.000 besök.
Det är ett rejält uppsving för dem båda, även om Kry är den aktör som dragit iväg mest. I december vände sig exempelvis 18.300 personer till Kry och 8.300 till Min Doktor. Det kan jämföras med vår "äldsta" siffra från oktober 2016 med 2.200 respektive 1.600 besök.
Vilka åldersgrupper lockas av digital vård?
Den övergripande statistiken sträcker sig från juni 2016 till december 2017 och ger en överblick över beteenden.
Den absolut största besökskategorin under perioden utgörs av småbarn – inte helt oväntat med tanke på att besöken är avgiftsfria upp till 20 år. Tjänsterna visar även ett uppsving i åldrarna 18-19 för att sedan sjunka och ta fart igen.
Det är även noterbart att intresset varit betydligt lägre bland dem som passerat 60-strecket. Det återstår alltså en hel del jobb för att charma den äldre målgruppen, som ofta har ett stort och återkommande vårdbehov.
Kvinnor flitigaste användarna
Hur har besöken sett ut när vi jämför mellan män och kvinnor då?
Det är knappt någon skillnad sett till barn och tonåringar – men sedan händer det något.
Vid 17-18-årsåldern drar besöken bland kvinnorna iväg kraftigt jämfört med männen. Kvinnorna fortsätter sedan att dominera långt upp i åldrarna.
Jonatan Vincent, som är controller på Regionledningskontoret i Jönköping, har ett svar som kan förklara varför fler kvinnor söker vård.
Han pekar på att unga kvinnor traditionellt i högre grad drabbas av psykisk ohälsa och även exempelvis urinvägsinfektion, båda vanliga områden inom den digitala vården. Det här är ett beteende som återspeglar sig även i primärvården i Jönköping.
"Så fort man blir myndig och får bestämma själv om sin vård så söker kvinnor primärvården mer än män i varje åldersgrupp mellan 18 och 66 år. Skillnaden är dock ännu större för digitala besök än fysiska och särskilt i åldrarna 19-20 år", säger Jonatan Vincent.
Många väljer bort vården när den börjar kosta
Totalt har runt 11.000 besök registrerats i åldrarna 18-19, där kvinnorna drivit trafiken. Bland åldrarna 20-21 har besöken varit nästan hälften så många.
Förklaringen stavas sannolikt gratis vård – som upphör när du fyller 20 år.
"Hälften av de som sökte läkare när de var 19 år och hade fri sjukvård tycker inte att det är värt att betala 250 kronor för samma sak när de är 20 år. Det är det här som oroar folk när det nu är noll i patientavgift i Sörmland”, säger Jonatan Vincent.
Han syftar på den pågående diskussionen där landstingen för stunden ser över ersättningar och taxor inom den digitala vården. Bakgrunden till debatten är bland annat att doktor.se köpt en vårdcentral i Sörmland och därmed kan bedriva gratis digital vård.
”Om det inte kostar någonting och är extremt lättillgängligt finns det inget som hindrar dig från att kontakta vården för minsta lilla. Med en patientavgift är det i alla fall någonting som bromsar”, säger Jonatan Vincent.
Vi har tidigare rapporterat om vad förändringarna kan innebära för den digitala vården.
Storstadsmänniskor dominerar
Att de folktäta storstäderna dominerar i statistiken är inte särskilt oväntat, men flera Stockholmskommuner leder besöksligan. Tyresö- och Vaxholmsborna gör exempelvis runt 55 besök per 1000 invånare. Det är att jämföra med kommuner i Västerbotten som är nere och nosar på 3 besök per 1000 invånare.
Vad beror det här på då?
Marknadsföring skulle kunna spela in – ni som åkt T-bana eller passerat Stockholm centralstation har sannolikt stött på de intensiva reklamkampanjerna som genomförs av flera digitala vårdgivare.
Men det finns flera faktorer, menar Jonatan Vincent, som pekar på att beteenden skiljer sig mellan storstäder och glesbygd.
"Stockholmarna är vana vid tillgänglighet och att de kan nå allt de vill snabbt och smidigt”.
Vad innebär det här?
Som vi konstaterat är Kry nu mer än dubbelt så stora som Min Doktor sett till besök inom den digitala offentligt finansierade primärvården.
Vi ska inte jämföra äpplen och päron – men det är värt att notera att Min Doktor omsatte dubbelt så mycket som Kry under 2016 – med fyra gånger större förlust.
Vad det här innebär för bolagens omsättning under 2017 vet vi inte ännu – men läget har förändrats.
”Tittar man bara på 2016 producerade Min Doktor fler kontakter än Kry”, förklarar Jonatan Vincent som tillägger att aktörerna även har andra inkomstkällor.
Min Doktor har exempelvis avtal med försäkringsbolag och Kry har i sin tur breddat verksamheten och expanderat till både Spanien och Norge.