I natt kom den första bomben: Spotify stäms på 13 miljarder kronor av det amerikanska musikförlaget Wixen. Förlaget, som representerar låtskrivare och kompositörer som bland andra Neil Young och The Doors, hävdar att Spotify har musik på sin plattform som de inte har rätt till – och det vill de att Spotify ska betala för.

På onsdagskvällen kom nästa, lite mindre, bomb: Spotify har skickat in handlingar till SEC inför en börsnotering. Börsen närmar sig med stormsteg, och det handlar om en så kallad direktlistning.

Nu reder vi ut vad allt det här handlar om och hur de två bomberna påverkar Spotify – och varandra.

Häng med.

Har Spotify verkligen musik på sin plattform som de inte har tillstånd till? Jag trodde de hade samarbeten med alla skivbolag.

Exakt vilka avtal som saknas eller har saknats är oklart – det är det stämningarna ska reda ut. Men klart är det att den här tvisten inte inkluderar några skivbolag. Det handlar istället om musikförlag, som representerar kompositörer och låtskrivare (ett släkte som ofta glöms bort i dessa sammanhang). Att Spotify har ett avtal med exempelvis skivbolaget Universal Music Group innebär exempelvis inte att låtskrivarna bakom artisterna per automatik har avtal med Spotify. 

Så Spotify saknar rätt förlagsavtal?

Det är åtminstone vad Wixen hävdar. Spotify har idag avtal med de flesta musikförlagen på de marknader där Spotify är aktivt, men i USA tycks någonting ändå ha gått snett. Bland annat i samband med lanseringen i USA ska vissa avtal har saknats.

Huruvida det faktiskt saknas avtal idag, eller om det endast rör sig om outbetalade ersättningar, är desto mer oklart.

En rad något mindre musikförlag har sedan tidigare anklagat Spotify för att inte ha betalat ut deras ersättningar, vilket Spotify delvis har medgett.

Vad har gått snett då?

Spotify hävdar att de inte har haft tillgång till all den data de behöver, och därför inte kunnat betala ut ersättningarna. Huruvida detta är en godtagbar ursäkt går verkligen att ifrågasätta. Det är Spotifys uppgift att se till att alla avtal är på plats, och aktörer som Apple Music och Youtube tycks inte ha samma problem på den här punkten.

Ett möjligt scenario är att Spotify trott sig ha haft alla förlag baksom sig i samband med den viktiga lanseringen i USA. Om de skrev ett avtal med någon av de större licensagenturerna - exempelvis Harry Fox som representerar många av förlagen - kan vissa av de mindre aktörerna ha uteblivit, utan att Spotify haft full koll på det.

Ansvaret ligger dock oavsett på Spotify i slutändan.

Hur svårt kan det vara att ha koll på vem som skrivit en låt?

Ganska svårt. En låt kan ha flera olika kompositörer och upphovsrättsmän, som alla i sin tur kan vara kopplade till olika förlag. Att ha koll på detta är komplicerat – speciellt om upphovsrättsmännen själva inte gjort upp om detta själva.

Men konkurrenterna tycks ju lyckas med detta?

Precis. Spotify tycks ligga efter sina konkurrenter när det kommer till insamling av den här typen av data. Det är sannolikt ett av skälen till att bolaget köpte upp startupen Mediachain, som arbetar med just den här typen av metadata-insamling.

Har inte innehållsskaparna själva något ansvar?

Jo. De bör rimligen göra det så lätt som möjligt för musiktjänsterna att använda deras musik, så de kan få intäkter. Men Spotify har i slutändan ett större ansvar. Andra aktörer har exempelvis valt att inte ladda upp musik där det finns frågetecken kring rättigheterna.

Vad är Spotifys försvar?

De lägger allt som oftast locket på, så det är inte glasklart. Men de pekar på att de saknar den data som krävs, på grund av att rättighetsinnehavarna inte har gett dem den data de behöver.

Spotify har stämts flera gånger. Sist blev det en förlikning. Hur påverkar det?

Förlikningen påverkade alla musikförlag, men Wixen upplevde att kompensationen från Spotify var för liten. En fond på 400 miljoner kronor - som alla berörda skulle få ta del av - räcker inte långt om det rör sig om flera miljoner verk, vilket Wixen hävdar att det kan göra totalt sett. Därför stämmer de Spotify igen. Istället för några dollar per verk vill de ha 150.000 dollar, och totalt handlar det om närmare 11.000 verk.

Kommer de få sina 13 miljarder?

Nej, och de är själva tydliga med att de egentligen inte är ute efter att bötfälla Spotify. Däremot vill de få skälig ersättning, säger de, och sitta ned vid samma bord som Spotify och diskutera royalty-nivåerna. 

Men pengar vill de såklart ha.

Och OM de får 13 miljarder?

Då är det nog hejdå, Spotify.

Kan det här leda till att fler väljer att stämma Spotify?

Om fler är drabbade och har ett case – absolut. Men det beror naturligtvis också på utfallet i den här tvisten.

Spotify är på väg till börsen. Hur påverkar en stämning på 13 miljarder kronor Spotifys börsnotering?

Det skapar definitivt oro, vilket aldrig är bra när det kommer till en börsnotering. Investerarna vill ha trygga investeringar, inte riskera att satsa på ett bolag som kan åka på en miljardsmäll. Det var därför den tidigare förlikningen var väldigt viktig för Spotify.

Ett annat problem med den nya stämningen är att royalty-nivåerna för kompositörer allt mer börjar hamna på agendan i USA, vilket såklart även skapar vågor i övriga musikvärlden. Spotify tvingas redan idag betala ut mellan 70 och 82 procent av sina intäkter till rättighetsinnehavare (beroende på avtal och marknad), något som är ett problem i jakten på lönsamhet.

En ytterligare ökning av dessa nivåer vore problematiskt.

Så hur påverkar det tidpunkten för börsnoteringen?

Det återstår att se. Det har tidigare spekulerats om att Spotify går till börsen under årets första kvartal. Detta kan potentiellt sätta käppar i hjulet. Spännande månader väntar.

Är det därför stämningen kommer nu? För att sätta press?

Svårt att veta med säkerhet. En orsak till att stämningen kommer nu sägs vara ett lagförslag som lades på kongressbordet tidigare i december. Förslaget går i korthet ut på att rättighetsinnehavare på förlagssidan, alltså kompositörer och låtskrivare, lättare ska kunna få sina ersättningar från musiktechbolagen. Bland annat föreslås en ny statlig databas där alla som är involverade i ett verks skapelse ska registreras. Just för att slippa debatten om uteblivna ersättningar på grund av bristande data.

Wixen uppger att de valde att stämma Spotify innan lagen blir verklighet, och att lagförslaget tvingade dem att agera nu.

Jag läste att Spotify ska direktnoteras på börsen. Vad betyder det?

Det betyder att Spotify inte kommer att ta hjälp av rådgivare för att ragga in investerare, och sannolikt inte genomföra någon nyemission heller. Istället sätter man bolaget direkt på börsen och håller tummarna för att marknaden nappar på erbjudandet att köpa befintliga aktier.

Varför är det en bra idé?

Att notera ett bolag är väldigt dyrt, det kan kosta så mycket som 1-2 procent av värderingen. För ett bolag som Spotify, som värderas till 130 miljarder kronor, handlar det alltså om miljardbelopp. Det är pengar man gärna behåller för sig själva, speciellt med tanke på stämningarna som haglar in.

Finns det några risker med tillvägagångssättet?

Risker finns det alltid, och baksidan skulle kunna vara att det blir svårare att ragga investerare, speciellt med tanke den oro som bör finnas på marknaden kring stämningarna. Dessutom kan värdet på aktien komma att tappa om ett stort antal aktier bjuds ut på samma gång, samtidigt som intresset är svalt.

Men det är svårt att veta på förhand.

Wixens vd anklagade även Spotifys chefer för att tjäna för mycket. Vad handlade det om?

Han menade att Spotify borde dela med sig av sina intäkter till de som skapar innehållet, snarare än att satsa på dyra kontor och höga löner. Du kan läsa mer om toppchefernas löner här.

Annars då? Hur går det för Spotify?

Bra fråga! Och svår fråga.

Sett till användare växer Spotify snabbt. Bolaget uppges ha runt 60 miljoner betalande prenumeranter, och 140 miljoner totalt. Det kan jämföras med Apple Music som har drygt hälften så många betalande. Spotify har dock satsat stenhårt på att ragga nya användare under året, i form av bland annat förmånliga studentkampanjer och familjeabonnemang. Intäkten per användare bör således minska i år.

Under 2016 omsatte Spotify motsvarande 28,6 miljarder kronor, och redovisade en förlust på 5,3 miljarder kronor.