Varför har Sverige så exceptionellt många framgångsrika internetstartups? 

Sedan i höstas har jag besökt ett fyrtiotal startups, venture capital-företag och träffat personer aktiva inom branschen för att förstå – och utifrån det begripa hur politiken bör utvecklas för att bidra till fler framgångar. Därför var det positivt att läsa Startupmanifestet och här är min egen variant, med åtta reformpunkter, för att göra Sverige till världens mest startupvänliga land.

Det har varit många olika svar på frågan om de svenska framgångarna: Den icke-hierarkiska företagskulturen, hem-PC-reformen, bra bredbandsutbyggnad, svenskar tänker internationellt direkt, kreativitet, mobilföretagens framgångar, gedigen ingenjörskultur, duktiga på design, en historia av innovation, med mera.

Eller kanske har vi det dåliga vädret att tacka? Folk sitter inne och programmerar.

En förklaring som många pekar på är förebilderna. Nicklas Zennström, Daniel Ek, Martin Lorentzon, Markus Persson är några. De har visat att det går att bygga världsföretag. Nu vill studenter på KTH och Handels bli entreprenörer istället för managementkonsulter. 

Förebilderna leder mig till det som jag tror är den avgörande faktorn för Sveriges startupframgångar: Jantelagen är död. Grundare till startups i Sverige idag tror och siktar på att bygga miljardföretag. De pratar om det utan att på något vara skrytsamma.

Världen är sannolikt på väg in i en extremt omvälvande period. Alla människor på vår planet håller på att kopplas ihop. Sverige ligger i framkant för att kunna njuta frukterna av denna utveckling. Det kommer emellertid inte gå av sig själv. Sverige ligger långt fram som IT-nation, men de senaste åren har vi börjat tappa. Här är mina punkter för vad som behöver göras.

# Sänk skatten på personaloptioner. De bör beskattas som kapitalinkomst, när värde skapas och då på 25 procent.

# Reformera bostadsmarknaden. En mängd åtgärder behövs, viktigast är troligen att införa marknadshyror i nyproduktionen och avskaffa systemet där hyror ska förhandlas med Hyresgästföreningen.

# Sänkt elskatt för serverhallar. Norra Sverige lämpar sig väl för de elintensiva serverhallarna, men de betalar mycket högre elskatt (19 öre/kWh) jämfört med basindustrins 0,5 öre/kWh.

# Effektivare process för arbetstillstånd. Det är inte mindre än fem, rätt omfattande, steg de sökande ska gå igenom, innan ens Migrationsverket börjar hantera frågan. Stryk fyra av dessa.

# Programmering och digital kunskap i skolan. Hela skolan behöver digitaliseras, och ett bra första steg är att göra om ämnet Teknik till att innehålla digital teknik och programmering. 

# Inför agila kontrakt. Agil utveckling fungerar dåligt med vanliga kontrakt som används i offentlig upphandling och en stor marknad kan öppnas om offentlig sektor inför agila kontrakt.

# Gör om statliga riskkapitalet. Almi och framförallt Almi Invest verkar fungerar ganska bra, men skulle kunna ha större fokus såddfinansiering på 50-100.000 kr. Det övriga statliga riskkapitalet borde bara finnas med som extra finansiär tillsammans med privata investerare och investera i fonder för venture capital-företag.

# Ta bort femårsregeln. Att en framgångsrik företagare måste låsa in pengarna på banken i fem år innan de kan investeras i nya företag är så dumt att man baxnar. Gör om, gör rätt.

Fördelen med dessa punkter är att även om jag tror de skulle väldigt bra för startups, träffar de också brett i näringslivet. 

Till dessa åtta punkter kan läggas en nionde: Politiken måste vakna. Det har börjat komma spridda skurar, men när jag i höstas hörde av mig till ett av Sveriges mest framgångsrika venture capital-företag, var det första gången på 15 år en politiker hörde av sig. 

Digitaliseringen påverkar alla samhällsområden, ofta på ett genomgripande sätt. Detta måste vara en av de centrala punkterna i svensk politisk debatt.

MATHIAS SUNDIN, RIKSDAGSLEDAMOT, FOLKPARTIET

LÄS MER: Efter rekryteringskaoset – nu kräver folkpartist svar från regeringen