Vintern 2011 klev Christian Ander ned i en källarlokal på Östermalm i centrala Stockholm. Det var dags för en av de många träffar med andra ”datanördar” som han då brukade gå på.
Men till skillnad från tidigare LAN-partyn eller demofester hade Christian ett tydligt syfte denna gång.
Han var på jakt efter en smidig digital betallösning till sin affärsidé om en nätbaserad loppisportal, där loppmarknader över hela Sverige skulle kunna sälja sina prylar.
Helst skulle det vara en billig tjänst för peer-to-peer-betalningar. Typ som det ännu ej uppfunna Swish.
När Christian stod i källaren och beklagade sig över bankernas dyra alternativ kom ett förslag.
”Har du hört talas om Bitcoin?”, sade en av deltagarna.
”Vad är det för något?”, svarade Christian.
Den enkla förklaringen, att det handlade om ”open source-pengar”, fick Christian Ander att tända till.
Han jobbade då med open source-system för att genomföra kvantberäkningar på läkemedel, och älskade konceptet med öppen källkod.
Den något avsomnade hippien i honom, som tidigare närts på kollektiv i de värmländska skogarna, gillade också den decentraliserade aspekten av den då ganska obskyra kryptovalutan bitcoin som sades kunna hanteras helt anonymt.
Snart började Christian Ander bryta bitcoin själv, med hjälp av en gammal laptop.
Den spottade ur sig ungefär en bitcoin om dagen.
”Det var inte något man hurrade för då. Jag brände säkert mer el än vad de bitcoins jag fick ut var värd”, säger Christian Ander.
Då, i början av 2011, kände få svenskar ens till bitcoin som hade funnits i två år.
Kursen var långt under en dollar per bitcoin. Piratpartisten Rick Falkvinge skapade uppmärksamhet när han växlade in alla sina pengar till den nya ”piratvalutan”, som den ibland kallades. Andra artiklar från tiden varnade för att droghandel följde i valutans spår.
Christian Ander minns att han behandlade sina egna bitcoins ”som monopolpengar”, på grund av deras ringa värde.
”Jag gav bort en del till kompisar, skickade lite till min mamma och lade på USB-minnen. Jag hade till och med en del bitcoins på en floppy disc”, säger han och tillägger:
”Majoriteten av dem har jag inte kvar”.
Nyligen hittade Christian Ander en av sina gamla bitcoinplånböcker. Där syntes spåren av en enorm förmögenhet.
”Jag såg transaktionerna i den, att jag hade haft tusentals bitcoins i den och att jag hade skickat dem vidare till olika håll”.
Tusentals bitcoins innebär i dagens läge en förmögenhet på hundratals miljoner kronor. Christian Ander skrattar högt när jag frågar hur den insikten känns i dag.
”Haha, jag tänker väl att det är synd att jag inte behöll alla bitcoins själv”, säger han och tillägger:
”Jag har kvar en del bitcoins från den tiden, men rent krasst hade jag kunnat vara en mångmiljardär i dag om jag bara hade klivit in med ett par tusenlappar när jag började”.
Vad tänker du om det i dag?
”Jag tänker fortfarande att jag har haft extrem tur, att jag hittade detta så tidigt och faktiskt gick in i det. För jag har träffat så många som hittade bitcoin innan mig, som inte gjorde någonting alls. Jag var den som startade upp ett bolag, det var det ingen annan i Sverige som vågade”.
***
Christian Ander gnuggar sig i ögonen när han kommer in till kontoret i Gamla Stan vid 9:20-tiden. Det är torsdag, och på onsdagskvällen utbröt ett smärre kaos i bitcoinvärlden.
En rad stora handelsplatser, så kallade bitcoinbörser, slutade fungera. Samtidigt rasade kursen för den just nu extremt haussade kryptovalutan. Panik uppstod.
För Christian Ander innebar det att han fick sitta uppe sent på natten för att svara i supporten.
”Bitcoin-investerare är lite som jägarna i skogen. De vet att björnen kan komma rusande mot dem, men de får panik när det väl händer”.
2012 grundade han sitt bolag BTCX, som enkelt uttryckt är ett slags Forex för bitcoins. Idén till företaget fick Christian Ander efter att själv ha upplevt hur krångligt – och dyrt – det vara att köpa bitcoins. Sedan dess driver han BTCX som kallar sig självt för ”störst i Norden” på bitcoins.
Den som vill köpa valutan kan lägga en order och betala via Swish. Den som vill sälja kan ”växla” in bitcoins till svenska kronor.
Just nu vill de flesta köpa. BTCX ”importerar” därför bitcoins från de internationella bitcoinbörserna.
Precis som på ett Forex-kontor är det en skillnad på priset på köp och sälj. Skillnaden mot en traditionell valutaväxlare är att denna mellanskillnad, på finansspråk kallad ”spread” är förhållandevis mycket stor – uppemot 7-8 procent.
Christian Ander försvarar marginalen med att bolaget har en hel del kostnader kopplade till transaktionerna, såsom avgifter för valutaväxling och Swish.
Men det främsta argumentet handlar om snabbhet.
”Vill du kan köpa bitcoins för 10.000 kronor kan du göra det hos oss på 120 sekunder, det är det vi tar betalt för”.
För bara ett år sedan var varje bitcoin värd runt 750 dollar. Nyligen sprängde valutan den magiska gränsen 10.000 dollar. Många varnar för att valutan är en bubbla av episka mått. Samtidigt uppger källor för Bloomberg att börsoperatören Nasdaq planerar att introducera terminshandel bitcoin under nästa år.
Klart är att svenska aktörer som BTCX och Safello tjänar på den extrema värdeuppgången, som i sin tur har dragit in ett stort antal nya bitcoinspekulanter.
”Vi ser en våg av nya bitcoinanvändare, vilket är väldigt bra för oss. Vår omsättning har ökat med 1000 procent jämfört med för ett år sedan”.
Det brutna räkenskapsåret 2016/2017, som slutade den sista april, omsatte Goobit AB – företaget bakom BTCX – 4,5 miljoner kronor. Rörelseresultatet skrevs till 648.000 kronor. Men bokslutet skvallrar om att intäkterna ökat markant efter räkenskapsårets utgång, och att vinsten för perioden maj-september uppgår till 1 miljon kronor.
Målet är att omsätta närmare 50 miljoner kronor i år.
”Jag skulle bli glad om vi tiodubblar omsättningen jämfört med förra året, det tror jag att vi klarar”, säger Christian Ander.
***
Om bitcoin är en religion är Christian Ander definitivt en av dess profeter. På hans fötter sitter strumpor med små gula bitcoins. Han äger sedan i våras en röd Tesla – med ordet ”BITCOIN” på registreringsskylten.
”Kombinationen Tesla och bitcoin är helt oslagbar. Det är framtidens bil, och framtidens valuta”, säger Christian Ander.
Helst ville han betala den med kryptovalutan. Men de svenska återförsäljarna kunde inte godta bitcoins som betalmedel, berättar Christian Ander och tillägger att det i backspegeln var ganska bra i och med att värdet på bitcoins har mångdubblats sedan dess.
Christian Ander och många med honom drömmer om en värld där en digital valuta som bitcoin finns i var mans hand, oberoende av det etablerade finansiella systemet.
”Jag är fortfarande väldigt idealistiskt inställd. Vi är på väg mot en digital värld med en digital världsvaluta som kan inkludera alla och inte ägs av en stat”.
Samtidigt visar hans bilaffär på ett centralt problem med bitcoin som valuta. Om innehavaren tror att värdet kommer gå upp kraftigt framöver vill hen inte bli av med den. Tänk dig samma scenario med din lön. Hur snål skulle du bli om du trodde att du kunde köpa en Tesla för halva priset om du väntar?
Och tvärtom, om kursen plötsligt skulle kollapsa kan det vara svårt att köpa något alls för dina pengar.
Sett till de ständiga upp- och nedgångar som bitcoin går igenom är det i nuläget svårt att se att den skulle kunna fungera som en digital valuta på riktigt.
”Det är ett problem vi har i dag, men inte nödvändigtvis i morgon. När prisuppgången har lagt sig kommer en säljvåg att inträffa, då de som bara är inne i bitcoin för spekulation kommer att lämna. När antalet användare blir mer konstant kommer priset att stabilisera sig".
Hur lång tid kommer det att ta?
”Jag tror att det handlar om ungefär fem år. Bitcoinpriset kommer att ligga på minst 100.000 dollar innan vi når dit”.
Vad är din egen drivkraft?
"Vår vision är att sätta en digital valuta i var mans hand, och det behöver inte vara just bitcoin".
"Jag längtar tills vi har svenska kronor som en kryptovaluta. När alla nationer har kryptovalutor, då har vi internet på riktigt när det kommer till transaktioner."