För att förstå betydelsen av blockchain kan vi börja med att spola tillbaka tiden till 90-talet. Media besitter vid den här tidpunkten en enorm makt. Att få synas eller höras i media kan vara starten på en global stjärnstatus – eller en presidents fall. Att prata i TV, skriva i en tidning eller höras i radio, och därmed nå massorna, är ett privilegium få förunnat.
Medierna är en plats för eliten snarare än "folket".
När internet sedan föds är det starten på en revolution. Under 2000-talet förändras mediernas maktposition på grund av sociala plattformar som bloggen, Twitter, Youtube och Facebook.
Vem som helst kan idag publicera vad som helst och få en enorm spridning. För att ”komma fram” behöver vi inte längre DN-debatt eller Aktuellt. Makten är individens och inte längre medieelitens.
Hela #metoo-rörelsen är ett starkt bevis för detta.
Om media hade denna makt kring opinion så har bankerna och finansvärlden idag samma makt gällande penningpolitiken. Vi kan dra det så långt som att fråga oss om en människa i väst ens existerar utan ett bankkonto? I en digital era är pengar en digital valuta och inte fysiska sedlar. Du klarar dig inte utan ditt bankkonto.
Bankerna är en av flera maktinstanser som nu kan komma att hamna i gungning på grund av blockchain-tekniken, som fungerar som ett internet för pengar och identitet. Precis så som medierna hamnade i gungning av internet och sociala medier.
Hjärnan bakom plattformen blockchain har sagts vara japanen Satoshi Nakamoto. Detta har däremot visat sig att det är en falsk identitet och den sanna skaparen tros vara amerikan eller europé. Ingen vet riktigt säkert.
Kortfattat är blockchain-tekniken en open source-plattform där vem som helst kan ändra innehållet och alla kan se vem som gjort vad. Tekniskt bygger det på en plattform där data lagras permanent i så kallade block i nätverket. I plattformen utförs transaktioner av diverse slag som inte är giltiga förrän blocket den tillhör har blivit tillagt i kedjan och dessutom kontrollerats av andra noder. Vad som då kontrolleras är att både den gamla och den nye ägaren har signerat varje ägarbyte med sina lösenord.
Det låter och är krångligt. Men med ett system där ingen tredje part är inblandad, där inga öppettider finns – och som därtill är totalt decentraliserad – kommer en rad områden i våra liv att förändras på sikt.
Här är några exempel.
1. Pengar
Pengar är vad de flesta associerar med blockchain, inte minst genom digitala valutan Bitcoin vars prisutveckling totalt har exploderat senaste året. Kärnan här är att kunna göra betalningar över internet direkt mellan användare, utan någon inblandning från tredje part (banker) och helt anonymt. Kryptografi utgör grunden för valutornas säkerhet och därför klassas de också som kryptovalutor. De kontrolleras inte av en central utfärdare, såsom en centralbank, och kan därmed inte påverkas av politiska beslut. Valutan har därav inga ”öppettider” för handel utan kan handlas närsomhelst under dygnet.
Förutom välkända Bitcoin finns även valutor som Ethereum och Litecoin. Skillnaden mellan dessa är att Bitcoin bara är en valuta medan exempelvis Ethereum möjliggör även annat.
Är det hela vår tids tulpanfeber eller en kraft som kommer förändra vår värld?
2. Identitet
Är en identitet ett privilegium? Blockchain-tekniken kan möjliggöra en global digitalisering av id-handlingar och identitet. För oss i väst är id-handling, pass och ett bankkonto en självklarhet, men för en stor del av världens befolkning är detta inte lika naturligt. Faktum är att över en miljard människor saknar just identitet enligt FN. Genom initiativ som ID2020, vilket Microsoft och Accenture stöttar, kan detta förändras totalt. Vi har också länder som till exempel Estland som nu infört en digital identitet tack vare blockchain.
3. Dokumentation och säkerhet
När identitet är säkrad kan blockchain betyda enormt mycket gällande säker dokumentation, certifikat, kontrakt och handlingar. Se till exempel inom vården; oavsett var du är i världen kan doktorn du besöker se loggen för din vårdhistorik. Eller bolagsavtal: juridiska dokument kan signeras digital tack vare tekniken, utan att kompromissa med integritet eller säkerhet.
Tar vi detta ett steg längre kan vi även fundera kring om vi i framtiden kommer att kunna rösta digitalt i politiska val.
Men det finns några baksidor...
Tekniskt sett så kräver blockchain en enorm energiförbrukning. Bara en Bitcoin transaktion kräver lika mycket energi som ett medelstort hus under en hel vecka.
Ett annat dilemma är att tekniken kan komma att radera många jobb.
Den största utmaningen är dock regleringar. Säg vad man vill om internet och dess komplexitet, men internet är trots allt reglerat. Blockchain är däremot rena rama vilda västern. Blockchain är i starkt behov av opartisk reglering och struktur liksom det internet har fått genom initiativ som Internet Governance Forum (IGF) och Internet Engineering Task Force (IETF), för att nämna några. Det finns processer och struktur för vad och hur internet ska verka. Blockchain saknar detta och det kan leda till totalt kaos och därmed kollaps.
Tekniken innebär en enorm oro för bankerna och finansvärlden och de lobbar nog med näbbar och klor för att diverse legaliseringar inte ska godkännas. Men frågan är om vågen kan stoppas?
Personligen tror jag att blockchain är en ny dimension av internet.
Folkets revolution har bara börjat.
Arash Gilan
Medgrundare till digitala byrån Viva Media och författare till boken "Get Digital or Die Trying"