På torsdagen publicerade Breakit den första delen i vår granskning om hur Migrationsverket hanterar arbetstillstånd när techbolag vill rekrytera utvecklare från länder utanför EU.
Processerna beskrivs som extremt krångliga och oförutsägbara. De kan också dra ut på tiden i över ett år vilket innebär en enorm osäkerhet för den som ska flytta från till exempel Pakistan eller Kina till Sverige - samtidigt som bolaget inte har en aning om när deras nya rekryt kan börja.
För bolag som har tagit in större summor riskkapital eller som har rejäl omsättning finns dock en lösning: Att köpa sig före i kön.
Systemet kom från början till för att teknikbolag som Ericsson, som rekryterar väldigt många personer, skulle kunna få en särskild certifiering - i praktiken ett bevis på att deras ansökningar nästan alltid var kompletta.
Sådana ansökningar skulle hamna överst i högen och hanteras på bara några dagar.
Tanken var att en arbetsgivare som rekryterade över 25 personer per år ansågs tillräcklig trovärdig för att få den förmånen.
Det har dock inte blivit riktigt som det var tänkt. I stället för att teknikbolag själva blir certifierade har revisionsbyråer som Deloitte och rekryteringsfirmor som Newcomers börjat sälja “överst i högen”-förmånen som en tjänst.
De rekryterar alltså inte personal åt sig själva, vilket var ursprungstanken, utan säljer sin status som certifierad partner till kunder.
I praktiken innebär det att vilket bolag som helst som har råd kan vända sig till dem för att få gå före i kön. Ett stort techbolag som Klarna kan på så vis få sina arbetstillstånd på drygt en månad medan en liten startup utan resurser får gå i genom den långa processen där krav på kompletteringar ofta leder till att det tar över ett år innan programmeraren kan komma till Sverige.
Henny Tesch, som fram tills nyligen arbetade med rekrytering på Klarna, säger att det har blivit standard bland större techbolag att använda sig av certifierade partners som Deloitte.
“Man vågar inte riktigt rekrytera utan certifierad partner eftersom man är så rädd för att göra fel. Migrationsverket kan komma tillbaka efter fyra månader och säga att man behöver komplettera ansökan. Då får man börja om processen igen. Utmaningen där blir att personen inte får vara i Sverige under ansökningstiden”, säger hon.
De certifierade byråerna tar runt 10.000 kronor för att hantera en ansökan om arbetstillstånd, enligt de personer som Breakit har pratat med. I de fall där en ansökan ändå behöver kompletteras flera gånger kan det kosta betydligt mer.
Carl-Johan Hamilton, vice vd på konsultföretaget Ants som har lång erfarenhet av att rekrytera it-personal, säger att inte handlar om några enorma summar men att det finns goda skäl att vara kritisk.
“Det har skapats en marknad för något som det egentligen inte var meningen att det skulle gå att handla med. I praktiken går det ju att köpa sig före i kön. Det missgynnar verkligen små startups som inte har råd och man kan fråga sig om det är principiellt rätt”, säger han.
Även de techbolag som på torsdagen utdelade tuff kritik mot Migrationsverket i vår artikel använder själva möjligheten att få gå före i kön.
Fyndsajten Fyndiqs vd Dinesh Nayar är djupt kritisk mot förfarandet trots att han alltså själv utnyttjar gräddfilen.
“Vi är ju ett bolag som har råd med det. Men rent principiellt tycker jag att det är vedervärdigt att det ska gå till så att det i praktiken går att betala för att få sin ansökan prövad snabbare. Mindre bolag som inte har möjlighet att betala får ju snällt ställa sig i kö”, säger han.
Telefonboksappen Truecallers hr-chef Anna Fredrixon är inne på samma linje.
“Vi lever i en demokrati men man ska betala för att få gå före i kön. Det är helt absurt. Men med den situation som är i dag vågar inget stort techbolag köra utan certifierad partner, då riskerar man att hamna i rekryteringar som tar ett och ett halvt år att genomföra", säger hon.
En återkommande bild när vi pratar med techbolag å ena sidan och Migrationsverket å andra sidan är att bilden skiljer sig extremt mycket åt.
Den bestående bilden är att myndigheten hänvisar till hur regelverket är utformat medan startup-bolag lyfter fram hur det fungerar i praktiken.
Nina Johansson som är processägare på Migrationsverket och ansvarig för hanteringen av arbetstillstånd beskriver möjligheten att få ett snabbspår som “ett pilotprojekt”
“Det startade för några år sedan innan vi hade möjlighet att urskilja helt kompletta ansökningar i våra system där vi testade med etablerade företag som tidigare hade gjort framgångsrika ansökningar, till exempel Ericsson som visste exakt hur man skulle fylla i allting. Då sa vi att så länge ni skickar in en komplett webbansökan så behandlar vi det inom fem dagar”, säger hon.
Enligt henne kan förmånen att få köpa sig före i kön komma att tas bort.
“Vi utreder möjligheten att ta bort det nu eftersom det kan vara så att det inte behövs längre. Vi ser att nästan alla som lämnar in en helt komplett webbansökan även utanför certifieringen får svar väldigt snabbt”, säger Nina Johansson.
Den bilden stämmer också med de siffror över ansökningstid som Migrationsverket redovisar på sin hemsida - över just kompletta ansökningar.
Problemet som techbolagen beskriver är att det ofta är extremt svårt att redan i första steget lämna in en helt komplett ansökan, eftersom det inte finns någon förutsägbarhet i vilka uppgifter som ska redovisas i ansökan. Därmed tillkommer krav på kompletteringar - och mycket längre ansökningstid.
LÄS MER: Techbolag rasar mot Migrationsverket
LÄS MER: Migrationsverket: "Vi har blivit otroligt mycket bättre"
LÄS MER: Instagram-grundaren: Enklare att bygga miljardbolag än att få arbetstillstånd i USA