I morse publicerade vi den första delen i vår granskning av hur Migrationsverket hanterar ansökningar om arbetstillstånd.
Det problem som många startups upplever är att det är extremt krångligt, dyrt och tidskrävande att anställa utvecklare från länder utanför EU - samtidigt som det är i Asien och Latinamerika som det finns mest ledig personal.
Nina Johansson är ansvarig för den typen av processer på Migrationsverket.
Hon vänder sig bestämt emot bilden av att hon och hennes kolleger motarbetar techbolagen.
“Min upplevelse är att det kan vara lite daterad information. Vi har blivit otroligt mycket bättre senaste året och vi fortsätter förbättras. Från och med april i år kommer det att gå att göra en webbansökan i 98 procent av alla typer av arbetstillstånd exempelvis”, säger hon.
Bilden att det har blivit bättre delas dock inte av de techbolag som Breakit har pratat med - mer om det i uppföljande artiklar.
För startup-bolagens del handlar handlar problemen ofta om att Migrationsverket begär in kompletteringar till ansökan.
Det handla om information omsättning, kassa och resultat för senaste månaderna eller ytterligare motivering till varför bolaget vill anställa den specifika personen ( i stället för någon från EU eller EES). Det tar mycket tid och kraft från ledningsgrupperna.
En del bolag som vi har pratat med har beskrivit det som "minst sagt parodiskt" att den som har tagit in hundratals miljoner kronor i riskkapital gång på gång ska behöva visa att bolaget har råd att anställa ytterligare en utvecklare.
“Det är inte vår uppgift att värdera varför ett företag anställer en viss person. Däremot måste alla respektera gemenskapsföreträdet som innebär att tjänsten måste utlysas inom EU och EES för att ett en person från ett land utanför EU ska kunna få ett arbetstillstånd”, säger Nina Johansson.
Hon påpekar att handläggningstiden för de flesta ärenden har blivit kortare.
I de fall där ansökningarna drar ut på tiden handlar det ofta just om kompletteringar som kräver ny granskning och som leder till både bolaget och den som ska rekryteras måste vänta i ovisshet - ofta i många månader.
“Jag hoppas att vi kan komma åt precis de här problemen genom webbansökningar och möjligheten att skicka ut kompletteringar digitalt. Dessutom ser vi redan nu att de flesta som söker på webben i denna kategori i dag får svar mycket snabbt. Snittiden är 25 dagar och 94 procent har fått ett beslut inom tre månader. Det är också en bild som är värd att lyftas fram”, säger Nina Johansson.
Håll utkik efter fler artiklarna i ämnet de närmaste dagarna. Har du själv erfarenheter av att rekrytera personal från utanför EU? Tipsa gärna oss på tips@breakit.se