En av de stora trenderna som det pratas om i startupvärlden är den så kallade gig-ekonomin. Begreppet går i princip ut på att vi i framtiden kommer att vara egenföretagare i mycket högre grad än idag.
Programmerare, journalister, taxichaufförer, alla ska vi koppla upp oss mot digitala plattformar och se vilka uppdrag som finns tillgängliga just nu.
Det finns mycket som lockar i den modellen: Frihet för individen, flexibilitet för arbetsgivarna och ett företagsklimat där det blir lättare att driva igenom förändringar.
Men gig-ekonomin har också en mörkare baksida. Det är en sak att en välbetald programmerare hoppar mellan olika jobb – men något helt annat när ett cykelbud gör det.
Orsaken är helt enkelt att det i fallet med cykelbudet är arbetsgivaren som sätter upp alla villkor.
Breakits granskning visar bland annat att de bud som kör för Uber Eats i praktiken jobbar gratis medan de väntar på jobb – som i många fall inte kommer. Och om du väl får ett uppdrag måste du cykla så fort du kan, men om du ramlar och slår dig tar Uber inget ansvar.
Nya innovativa tjänster är i grunden bra för samhället, eftersom de får ekonomin att fungera mer effektivt. Men hur innovativt är det egentligen att ge medarbetarna så liten ersättning som möjligt, och ingen trygghet?
Och hur kommer lågavlönade människor i servicesektorn att se på techbolag, om allt vi kan erbjuda dem är ett race mot botten vad gäller arbetsvillkor?
Det här är viktiga frågor för både branschen och samhället i stort. Därför granskar vi matapparna.
Olle Aronsson är ansvarig utgivare på Breakit.
LÄS MER: Jag cyklade i två veckor för Uber Eats – tjänade 39 kronor i timmen
LÄS MER: Foodora förlorar på varje körning – utslagning väntar i matkriget
LÄS MER: Video: Så här såg det ut när vi cyklade för Uber – live på Facebook