På kort tid har Stockholm formligen invaderats av cyklande matbud. Idag finns inte mindre än fyra spelare på denna marknad – Uber Eats, Wolt, Hungrig och Foodora.
Det är ingen isolerad företeelse i den svenska huvudstaden. Runt om i Europa slåss just nu en rad bolag om att få köra hem restaurangmat på beställning. De är ofta uppbackade av riskkapital från några av världens tyngsta investerare. Exempelvis har Delivery Hero, som äger Foodora, fått in 1,4 miljarder dollar från bland andra Rocket internet.
I potten ligger en marknad värd gigantiska belopp. Bara i Storbritannien uppskattas försäljningen av hämtmat uppgå till närmare 100 miljarder kronor.
Fram tills nu har det saknats en djupgående kartläggning av marknaden i Stockholm. Men idag kan Breakit presentera den första stora, ekonomiska genomgången.
Beräkningen bygger på tre delar:
- Vi har samlat in omsättningsuppgifter från flera av de största restaurangkedjorna som säljer via matapparna.
- Vår reporter Erik Wisterberg har under två veckors tid infiltrerat Uber Eats och Foodora som cykelbud.
- Dessutom har en källa med insyn i Foodora lämnat uppgifter om hur många timmar som cykelbuden kör varje vecka och hur stor snittbeställningen är.
Bilden från både restaurangerna, vårt eget cyklande och Foodora-källan är i princip samstämmig: Marknaden för den här typen av matbudstjänster omsätter idag runt en kvarts miljard på årsbasis, bara i Stockholm.
Men av denna omsättning hamnar bara en mindre del hos de fyra budapparna Uber Eats, Hungrig, Foodora och Wolt.
Med tanke på den tuffa konkurrensen har restaurangerna ett relativt bra förhandlingsläge. Officiellt tar apparna ut runt 30 procent av försäljningen i provision men en rad restaurangägare uppger att den procentsatsen går att förhandla ner till under 20 procent.
Det innebär att de fyra budbolagen i praktiken bara har runt 50 miljoner kronor att slåss om i dagsläget, på marknaden i Stockholm. Samtidigt är insatserna höga för de inblandade bolagen.
Ta bara marknadsledaren Foodora som exempel. Foodora har idag minst halva marknaden men den ställningen har kommit med ett högt pris.
Det illustrerades tydligt i helgen då Foodoras kampanj med gratis hemleveranser för första gången testades i stor skala. Breakits reporter levererade då mat till 14 adresser. Snittordern låg på 235 kronor. Foodora drog därmed in cirka 50 kronor per beställning. Erik Wisterbergs ersättning per leverans låg på 110 kronor per bud (inklusive sociala avgifter och semesterersättning). Efter att Foodora betalat ut lön till Erik så blev alltså Foodoras förlust per levererat matbud cirka 60 kronor.
Enligt Breakits källor hade Foodora en bit över 100 cyklister i tjänst under lördagen. Om de jobbade i ungefär samma tempo som vår reporter innebär det att cirka 1500 leveranser kördes ut.
Bara i lördags förlorade Foodora då runt 90.000 kronor – men då har vi inte räknat med några kostnader för marknadsföring, lokaler och övrig personal.
Även när Foodora tar ut den ordinarie utkörningsavgiften på 49 kronor så gör bolaget i dagsläget förlust på varje körning som görs. Faktum är att förlusten ökar i takt med antalet körningar görs. Ändå talar inget för att Foodora ska byta strategi – trots storförlusterna.
Det här är nämligen en marknad där storleken är allt. I varje större stad har det relativt snabbt utkristalliserat sig en marknadsledare som plockar hem de stora pengarna. Kunderna söker sig till appen med det största utbudet samtidigt som restaurangägarna föredrar att jobba med en leverantör i stället för flera.
“Under de tio åren jag varit i branschen har jag aldrig varit med om att marknadstvåan lyckats nå breakeven”, konstaterade exempelvis David Buttress, som fram till i mars ledde en av Europas största matappar Just Eat.
Alla större restaurangägare, som Breakit har pratat med, är också övertygade om att Stockholm på sikt inte kommer att kunna ha fyra olika konkurrerande bolag i det här segmentet.
“Alla kommer inte kunna överleva, det kommer att bli en utslagning bland de som levererar mat med cykel, så många som de är nu finns det inte marknad till”, säger Paninis grundare Rickard Constantino som får runt 10 miljoner kronor av sin omsättning från matapparna.
Hans branschkollega Hans Isoz, vd för Phil's Burger som säljer för ungefär 15 miljoner kronor via mattjänsterna, är inne på samma linje:
“De kör ett chicken race just nu där de försöker skjuta ner varandra och ta den ledande marknadspositionen. Självklart kommer det bli en utslagning också här, det är inget snack om saken”, säger han.
Den spelare som vinner kampen om den cykelbudade maten i Stockholm kommer sannolikt få en väldigt värdefull position.
I dagsläget är det kunderna, som får maten hemkörd gratis, och en handfull större restauranger som är de stora vinnarna på den nya mattrenden. Men i ett läge där en aktör kontrollerar merparten av marknaden kan maktförhållandena snabbt skifta. Då kommer vinnaren, som en sann monopolist, styra prisbilden både mot restauranger och slutkunder.
Särskilt restaurangerna riskerar då att hamna i en farlig beroendeställning. I dag ser de flesta krögarna intäkterna från matapparna som en trevlig merförsäljning. Kostnaden för personal och lokal har de ju redan.
Det är en inställning som kan komma att straffa sig på sikt. När vinnaren i matapp-striden ska kassera hem sin vinst är det med stor sannolikhet restaurangägarna som får stå för notan.
LÄS MER: Därför granskar Breakit de nya matapparna
LÄS MER: Jag cyklade i två veckor för Uber Eats – tjänade 39 kronor i timmen
LÄS MER: Video: Så här såg det ut när vi cyklade för Uber – live på Facebook