Skriver dessa rader på Epicenter i Stockholm. Världens bästa plats för startup-entreprenörer, inte bara enligt mig utan även enligt Bloomberg TV som kom hit för att ta reda på varför så många enhörningar kommer från Stockholm. När jag tittar upp i ljusgården ser jag Spotifys och iZettles kontor.
Igår sågades denna scen av tre kända investerare på Breakit och Carnegies event. De drev en tes om att startup-värderingarna är höga, “entreprenörerna” usla och att det bästa är att söka sig ut i landet till platser som Umeå och Helsingborg.
Jag håller inte med.
Stockholm är en unik plats i världen när det kommer till startups. Här finns sjukt mycket pengar. Flera universitet. Ett stort antal globala företag har sina HQ här. Erfarenhet. Många som är aktiva på Epicenter minns den förra IT-bubblan. Vi som hänger på Stureplan rör oss på en mycket liten yta och en vanlig dag hinner jag med sex planerade möten och lika många spontana. Jag har idag torsdag före lunch redan hunnit med att nicka till direktörerna Petter Stordalen, CJ Elg, Mats Hederos och Mattias Stengl. Jag har haft ett redaktionsmöte och spanat in det nya hotellet Hobo vid Brunkebergstorg. I min och Katarina Gospics bok "Bli en banbrytare" skriver vi att den viktigaste nyckeln till framgång är miljön. Stockholm är en unik miljö för entreprenörskap, den går inte att jämföra med någon annan plats i Sverige. Miljön gör oss modiga och tuffa. Vi står inte med mössan i hand när några sura riskkapitalister kommer förbi. Vi kräver bra betalt för våra idéer och produkter.
Självfallet är det många affärsidéer som inte flyger. Och många som sitter på Epicenter borde kanske skaffa sig ett vanligt jobb. Men varför det? Vi behöver en rejäl bredd för att bygga en spets. På Island kallar sig var tionde människa för konstnär. Det tycker jag är bra mått på ett framgångsrikt land. Jag vet inte hur många människor i Stockholm som hävdar att de är entreprenörer, men ju fler desto bättre. Vore jag näringsminister skulle jag sätta ett mål att en av tjugo i arbetsför ålder borde kalla sig entreprenör.
Det är klart att “superänglarna” inte håller med eftersom mångfald gör deras liv komplicerat.