Sök ikon
Breakit logo

C Mores förlust nära en halv miljard: ”En allvarlig situation”

Artikel bild
"Gåsmamman" och "Farang" är några av formaten som C Mores vd Manfred Aronsson lyfter fram. Foto: C More.

Här är den digitala strategin som ska rädda Bonniers sorgebarn C More. I andra ringhörnan står giganter som Netflix.

Erik Wisterberg

Erik Wisterberg

Reporter

Det har utvecklats till en av Bonniers sämsta affärer genom tiderna. Köpet av betal-tv-bolaget C More kostade drygt 3 miljarder kronor. För det fick Bonnier ett bolag som blöder hundratals miljoner kronor årligen. 

På en högre nivå är läget intressant:

• De internationella steamingjättarna Netflix och HBO Nordic lockar allt fler svenskar att öppna plånboken. 

• C More är Bonniers vapen i det digitala slaget som sker med högkvalitativa egenproducerade dramaserier och sport. Det som ska få folk att betala för själva innehållet 

• Men i takt med att konkurrensen ökar har C Mores förluster skenat. 

När Bonnier Broadcasting i dag redovisar det operativa resultatet för C More och TV4 ser det något bättre ut. C More landar ”bara” på minus 307 miljoner kronor. 

Men det är inte hela bilden. 

I en intervju med Breakit avslöjar C More-chefen Manfred Aronsson att bolagets legala resultat är betydligt sämre. 

Förlusten landar på hela 455 miljoner kronor.

Det innebär förvisso en förbättring med omkring 100 miljoner jämfört med 2015. 

Samtidigt är det långt från den vändning som Manfred Aronsson anställdes för att säkerställa. 

”Resultatet är ett tecken på att vi går åt rätt håll, men det understryker allvaret i situationen på C More”, säger han. 

I augusti 2014 tog den forne MTG-chefen över rodret på C More. Manfred Aronsson flaggade i en intervju med Dagens Industri för ett år sedan för att förlusten skulle vara halverad.

Så blev det inte. C Mores vändning är inte här än. Det är av allt att döma det mest olönsamma enskilda bolaget i Bonniers portfölj. 

”Jag underskattade tiden det skulle ta att komma ikapp med den tekniska skuld som bolaget hade när jag klev in”, säger Manfred Aronsson. 

Även samarbetet med TV4, en kassako för Bonnier, har tagit längre tid än väntat att få till. 

Först nu, våren 2017, är strategin klar. 

Den digitala supertjänst som ska bli Bonniers vapen i streamingkriget är nu i stort sett satt. 

C Mores streamingtjänst kommer framöver att innehålla TV4:s och SVT:s alla linjära kanaler, TV4 Plays utbud reklamfritt, SF Kids barninnehåll paras med C Mores egenproducerade svenska dramautbud samt inköp från Hollywood. 

Analysen är tämligen enkel. 

C More ska vinna genom att konkurrera med svenskt unikt innehåll. På sportsidan har man sedan en tid tillbaka valt bort kampen om de dyraste internationella sporträttigheterna för att istället dammsuga upp alla de svenska ligorna.

”Det finns bara en Allsvenskan och en SHL. Det är också bara vi som har våra svenska dramaproduktioner som Beck-filmerna, Gåsmannan och Farang. Det kan inte Netflix konkurrera med”, säger Manfred Aronsson.

På så sätt hoppas C More gå vid sidan av giganter som Netflix och lokala konkurrenter som Viaplay. 

Båda dessa aktörer är betydligt större när det kommer till heldigitala streamingkunder. 

Men C More växer enligt egen uppgift snabbast. 

”Vi har fördubblat vår kundbas två år i rad, det är ingen annan i närheten av. Nu återstår att uppnå en storlek som gör att vi går runt – vägen dit är att ha det allra bästa svenska innehållet och en utvecklad teknisk produkt”. 

De senaste åren har säljrykten figurerat mer eller mindre frekvent kring C More. Manfred Aronsson påpekar att sådana beslut inte är hans att fatta, men uppger det inte är aktuellt just nu.

”Det förekommer inga sådana diskussioner just nu, och mitt intryck är att Bonnier ser långsiktigt på C More”. 

Det måste ha varit ett par tuffa år för dig rent personligen?

”Det är det tuffaste, men roligaste, uppdraget jag har haft sedan jag började i tv-branschen 1993”, säger Manfred Aronsson och fortsätter:

”Antingen blir man knäckt av att utgångsläget är så tufft, eller så hittar man energi i det. C More har varit riktigt illa ute, men vi har verkligen bestämt oss för att fixa det här. Hela C More står på tårna just nu”. 

När kommer ni ikapp Viaplay?

”Det absolut viktigaste för oss nu är att komma på fast mark. Det är först nu, våren 2017, som vi har fått ihop den stora gemensamma streamingtjänsten inom Bonnier och samlar de allra bästa svenska innehållet under ett och samma tak”. 

För dig som bryr dig mindre om C Mores problem och bara vill frossa i tv-serier vid polkanten på utlandssemestern kom igår ett mycket glädjande besked från EU

FAKTA: Bonniers sorgebarn köptes för 3 miljarder

• Jonas Bonnier tog över som vd för Bonnierkoncernen 1 januari 2008. Ett av hans första stora drag var att vinna budgivningen om Canal Plus i strid med MTG och Telenor. TV4-chefen Jan Scherman var drivande.

• Prislappen landade på drygt 3 miljarder kronor. Den följande finanskrisen – parat med strukturomvandlingen i mediebranschen – gjorde att medieaffärer vid denna tidpunkt i retrospekt skedde till en hög värdering. 

• 2010 köpte Telenor 35 procent av Canal Plus för 787 miljoner kronor. Det gav en värdering på 2,2 miljarder kronor, men då ingick också en del stora sporträttigheter. 

• Sommaren 2012 bytte Canal Plus namn till C More, bland annat i för att då ihop erbjudandet med nya plattformar som dator, surfplatta och mobilen.

• 2014 köpte Bonnier ut Telenor, och är sedan dess ensam ägare. De senaste åren har återkommande medieuppgifter gjort gällande att Bonnier försökt att sälja C More. 

• C More satsar nu hårt på sin play-tjänst, som även innehåller TV4. 

Källa: Dagens Media samt Resumé.

Fotnot: Skillnaden mellan det operativa resultatet redovisat av Bonnier och C Mores legala resultat (det som kommer att synas i företagets årsredovisning) beror på en rad faktorer som avskrivningar, koncernjusteringar och effekter som härrör från C Mores försäljning av verksamhet i Norge. Enligt C More är det legala resultatet det som bäst speglar verkligheten.  

Läs mer