En gång har jag haft Daniel Ek på andra sidan förhandlingsbordet. Jag satt med trumf på hand. Jag hade något som Daniel Ek ville ha från mig. När jag slog mig ner i Daniel Eks besökssoffa på Spotifys dåvarande huvudkontor var jag säker på vad skulle göra. När vi en timme senare skakade hand hade vi bestämt att göra precis tvärtom.
Och jag kände mig ändå som en vinnare. Jag är fortfarande, flera år senare, nöjd med den uppgörelse som vi då träffade.
Ändå inser jag att det var Daniel Ek som var den stora vinnaren i vår förhandling.
Samtidigt var det fascinerande att få en liten inblick i Daniel Eks sätt att agera när det verkligen gäller något. Just Daniel Eks förhandlingsteknik är själva grunden för Spotifys framgångar. Fortfarande är det ingen som riktigt förstått hur han för tio år sedan lyckades få världens största skivbolag att skriva under de där historiska avtalen. Avtalen som i ett slag gav det då helt okända techbolaget i Stockholm tillgång till nästan all musik som skapats på planeten jorden.
Men som i alla förhandlingar handlar det om att ge och ta. Daniel Ek tvingades ge ifrån sig aktier i sin skapelse Spotify och avtalen löpte dessvärre inte för alltid. Just i detta nu går därför Daniel Ek en ny förhandlingsmatch mot skivbolagsjättarna.
Aldrig tidigare har så mycket stått på spel för Daniel Ek som denna gång. Han måste få till en deal där skivbolagen får mycket mindre betalt för musiken jämfört med det nuvarande avtalet. Enligt brittiska Financial Times försöker Daniel Ek trycka ner ersättningen från 58 till 52 procent av intäkterna. I utbyte erbjuder han bland annat ett ökat ägande i Spotify.
För Daniel Ek är det ett måste att få ner ersättningen till skivbolagen. Det är den enda framkomliga vägen mot lönsamhet. Ska Daniel Ek lyckas börsnotera bolaget i år, vilket är hans plan, måste ett nytt avtal snart skrivas under.
Den svenske techentreprenören går nu bokstavligen en kamp mot klockan - ändå skulle jag inte vara särskilt orolig om jag var Spotify-ägare. Av egen erfarenhet är jag tämligen säker på att skivbolagsdirektörerna kommer att känna sig som vinnare när de skakar hand med Daniel Ek. Vilket är ett säkert tecken på att Daniel Ek dragit det längsta strået - igen.
Trevlig helg!
Veckans exit: Simplygon. Först plockar Google upp Umeå-bolaget Limes Audio - och några dagar senare slukar jätten Microsoft 3D-grafikbolaget Simplygon. Någon prislapp offentliggjordes i vanlig ordning inte men med tanke på att Simplygon redan fått rejält fart på försäljningen så är min kvalificerade gissning att den hamnade på i storleksordningen en kvarts miljard. Starkt jobbat!
Veckans starstruck: Stefan Lundell. När Fingerprints gamle vd Jörgen Lantto klev in på Breakits redaktion fick jag plötsligen tunghäfta - och det hör inte till vanligheterna, kan jag lova. Kanske var det Lanttos lite kärva norrbottniska framtoning, någon lite väl hårddragen rubrik jag satt om Fingerprint eller någonting annat. Jag sökte i alla fall skydd i köket. Nu ser jag verkligen fram emot att läsa Johanna Ekströms helgintervju med Jörgen Lantto (kommer nu på lördag!) för att lära känna honom på riktigt.
Veckans comeback: Filip & Fredrik. Duon Hammar och Wikingson är tillbaka på svenska med sin podd. Är riktigt svag för deras kombination av namndroppande och populärkulturella referenser. I nypremiären bjuds dessutom på en rejäl dos psykisk ohälsa signerat Filip Hammar vilket skapar en allvarliga klangbotten till det mer lättviktiga. Het bonusinfo: Fredrik Wikingsson har för vana att spela in podden från en bastu.
Veckans censor: Johan Carlström. I nästa vecka släpper ekonomijournalisterna Karolina Palutko Macéus och Per Agerman sin reportagebok om Fingerprint. Mannen bakom Fingerprint, Johan Carlström, har vägrat att svara på frågor från författarna och uppmanar istället sina följare på Twitter att läsa den “sanna” versionen i en kommande bok som är “sanktionerad” av honom själv. Tack för den omsorgen, Johan!
Veckans bekräftade: Happy Socks. Redan förra veckan kunde ni här läsa att den snabbväxande strumpförsäljaren var på väg att få ny huvudägare. I måndags var affären klar - amerikanska riskkapitalbolaget Palamon köper 75 procent av aktierna för drygt en halv miljard kronor. Det är pengar det med, som vi brukar säga här på redaktionen.
Veckans nästan bekräftade: Klarnas nyemission. Efter ivrigt lunchätande i veckan har jag kommit ytterligare en bit på vägen för att få denna nyhet bekräftad - läs mer här!
Veckans entreprenör: Kenza. Instagramstjärnan flyttade häromdagen och visade då prov på sant entreprenörskap. När hon i helgen flyttade gjorde hon så klart en affär av flytten. I en sponsrad bloggpost hyllar hon flyttfirman och bjuder på ett gäng bilder från flytten. ”Vi hade tänkte göra flytten själva men jag är så jäkla glad att vi tog hjälp”, skriver Kenza som alltså slog två flugor i en smäll - flytten fixad helt gratis.
Veckans kyligaste mottagande: Per Bolund. Finansmarknadsministern hade tagit sig ut till Nasdaq-börsens lokaler i frihamnen där den nya branschorganisationen Swedish Fintech Association hade sin första officiella sammankomst. Men det hade han inte mycket för. Föreningens ordförande, Lena Apler, skällde i det närmaste ut ministern inför öppen ridå. I skottgluggen för kritiken låg regeringens plan att införa en särskilt finansskatt. Per Bolund avslutades sedan sin kväll med att förgäves jagade en taxi utanför börsen, efter att hans bokade bil aldrig dykt upp. Kämpa!