Den avkylning på kapitalmarknaden som det pratades om för ett år sedan kom aldrig till Sverige. Breakits stora sammanställning visar nu istället att det investerade kapitalet växer som aldrig förr.
Under året har Breakit samlat ihop alla kapitalrundor som avslöjats och rapporterats offentligt inom bolag vi anser höra till den svenska tech- och startupbranschen. Det innefattar allt från de minsta startupbolagen till giganter som Spotify och börsnoterade bolag som Tobii och Starbreeze.
Nu är svaret här – och det blev mer än vad analytikerna trodde.
Nytt rekordår
Den totala summan från 1 januari till 30 december 2016 landar på hisnande 16,8 miljarder kronor fördelat på 375 kapitalrundor – den högsta summan någonsin i Sverige.
Det är mer en nästan dubbelt så mycket som året innan och 4 gånger mer än 2014.
Det saknas förvisso helt tillförlitlig statistik runt åren innan techbubblan sprack vid 2000/2001. Men baserat på antalet riskkapitalbolag som då var aktiva och de största rundorna som gjordes vid den tiden uppskattar Breakit att investeringarna 2000 låg på på mellan 5 och 7,5 miljader kronor
Den genomsnittliga kapitalrundan landade på hela 45 miljoner kronor.
Som vi tidigare har illustrerat finns det dock några riktiga jättar som drar upp snittet rejält. Spotify står på egenhand för hälften av allt kapital som har investerats i svenska startups senaste året. Svenskgrundade musikstartupen Soundcloud och speljätten Starbreeze har under året fått in 800 miljoner kronor vardera vilket också drar upp snittet rejält (se hela listan över de 100 bolagen som fått in mest kapital här).
Så har dock fallet varit även föregående år, att ett fåtal bolag snedvrider statistiken. Bortser man från dessa är 2016 fortsatt ett rekordår.
Tittar man på medianinvesteringen, som kan ge en bättre indikation på hur stora kapitalrundorna är, landar den på 8,5 miljoner kronor.
Vill man gå lite mer på djupet när det gäller hur stora kapitalrundorna var kan man titta på gruppering efter storlek.
Här har vi delat upp det totala antalet rundor efter storlek och kvartal:
Totalt genomfördes alltså 375 kapitalrundor, varav 31 procent var på under 5 miljoner kronor. Här kan vi även räkna med att det finns ett visst mörkertal eftersom det fortfarande är en del kapitalrundor på upp mot ett par miljoner kronor som inte når media. Kapaciteten för att granska offentliga handlingar är fortfarande för begränsad för att aktivt söka upp alla. Vidare kan man se att närmare 70 procent av den totala kapitalmängden landade i de 13 rundorna där bolagen tog in över 100 miljoner kronor.
Fintech är hetast i Sverige
Tittar man på vilka branscher som lockar till sig mest kapital sticker såklart spelbranschen och musikindustrin ut. Men här har vi igen problemet att de tre jättarna Spotify, Soundcloud och Starbreeze gör att siffrorna egentligen inte blir riktigt representativa för sina respektive branscher.
En mer rättvis jämförelse kan därför vara att titta på antalet rundor som stängts. Då seglar fintech upp som den klart hetaste branshcen.
Svenska fintechbolag har under året stängt 50 kapitalrundor på sammanlagt 764 miljoner kronor. I jämförelse fick musikbranschen in över 9,1 miljarder kronor och spelbranschen fick in 1,2 miljarder kronor. Det kapitalet fördelades dock bara på 7 respektive 17 kapitalrundor vilket gör att man ändå kan betrakta branscherna som ljumna på riskkapitalmarknaden jämfört med fintech.
Näst största branschen var e-handeln med 38 kapitalrundor där ligger dock totalbeloppet betydligt lägre. 514 miljoner kronor investerades i branschen. Det är förvisso inte medräknat mathandeln på nätet som i vår sammanställning är en egen kategori.
Tech är fortfarande mansdominerat
En siffra i sammanhanget som kanske inte är lika mycket att hurra för är fördelningen mellan kvinnor och män. I sammanställningen har vi registrerat huruvida bolagen som fått in kapital har minst en kvinnlig medgrundare. Endast 56 kapitalrundor stängdes av bolag med minst en kvinnlig grundare – alltså marginellt mer än fintech som enskild bransch.
Då ska man också ta med i betraktningen att kapitalet som satsas på kvinnor är mindre.
Även om man räknar bort de tre jättarna har endast 10 procent av det totala kapitalet gått till bolag med minst en kvinnlig grundare.
Här är alltså kriteriet endast att bolagen i fråga har minst en kvinnlig grundare. Skulle man räkna på hur mycket av kapitalet som gick till helkvinnliga grundarteam blir siffran näst intill negligerbar.
Åt vilket håll trenden pekar är oklart eftersom det finns begränsad statistik kring detta från föregående år. Nu återstår det att se om kapitalfördelnignen kan bli lite mer jämställd nästa år.