Det går inte att undvika just nu. Det tycks som att alla pratar om norska tv-serien SKAM. Har du inte sett den är det dags. Inte bara för att det är en bra serie - utan också för att det här finns så mycket att lära om digital marknadsföring.
För SKAM är två saker. Det är dels en fenomenal serie. Uppbyggt kring en djup research kring norska 16-åringars liv och ett manus skräddarsytt utifrån skådespelare som hittats i en casting om tusentals ur samma generation.
Men det är också en unikt sammansatt digital berättelse. Det är en dimension vi missar här i Sverige, där serien når oss först nu i efterhand via SVT play. I Norge har serien funnits i 1,5 år och sista avsnittet i tredje säsongen sändes i fredags. Har man följt serien där, i realtid, är det en helt annat berättelse som trätt fram.
I Norge är den linjära, veckoliga programmet kompletterat med en sajt där scen för scen släpps. Det kan hända närsomhelst under veckan. Ligger karaktären Isak vaken en måndag natt klockan 03 släpps också den scenen måndag klockan 03. Utspelar sig nästa scen på skolan klockan 11 släpps den samma tid på sajten. Däremellan kittas berättelsen samman med skärmdumpar från gruppchattar, instagramkonton och sms-konversationer som alla läggs ut utan förvarning mellan scenerna på sajten.
Det låter enkelt - och är enkelt. Men skillnaden är tonen och ansatsen. För första gången används nätet här utan att påstridigt försöka sälja en produkt.
Varje karaktär i serien har ett eget Instagramkonto som roddas av produktionen. Men de är inte säljande, marknadsförande - de bara är. Och genom att vara så marknadsför de indirekt programmet.
Nyckeln här är autencitet. TV-skaparna har lyckats skapa karaktärer, koncept och berättelser som känns genuina, speglande för vilken gymnasieskola som helst. Som ett drama från skolan vi kan följa i realtid, tissla och tassla om. Statusuppdateringarna blir därför små nycklar i en pågående berättelse, bränsle för ryktesspridning och engagemang. De bär ingen avgörande funktion för serien, utan skapar istället en inramning som levandegör serien.
Tonen och sättet här är unikt. Kolla bara på karaktärernas Instagramkonton. Tillsammans har dessa fiktiva konton nästan 600.000 följare.
Jag och analytikern Olle Lidbom fördjupar analysen djupare i julhelgens avsnitt av Mediepodden, där vi till exempel pratar om hur viktigt det varit att ge makt - eller en illusion av makt - för att skapa engagemang.
Det är insikter som varje marknadsförare som vill lyckas på nätet behöver förstå.