I vår artikelserie #SverigeBehöverKodarna har vi kunnat berätta att till synes små misstag från tidigare arbetsgivare kan avgöra framtiden för enskilda individer som kommit till Sverige för att arbeta på till exempel techbolag.
Välbetalda och eftertraktade programmerare riskerar alltså utvisning – trots att de själva inte har gjort något fel.
Problemen för programmeraren Tayyab Shabab och teknikchefen Justin Phelps har satt fokus frågan. Så sent som igår kunde vi dessutom rapportera att anställda på Spotify drabbats.
Men fallen är inte unika och förra året påbörjade regeringen en utredning för att se över lagstiftningen gällande arbetskraftinvandringen från länder utanför EU.
I dag på torsdagsförmiddagen lämnade Ingrid Utne, särskild utredare för "Stärkt ställning för arbetskraftinvandring", utredningen och dess förslag till Morgan Johansson, justitie– och migrationsminister under en presskonferens på Rosenbad.
Utredningens kartläggning omfattar endast arbetskraftinvandrare från tredje land och har gått igenom 753 beslut om avslag på ansökningar om uppehållstillstånd och arbetstillstånd första halvåret 2015.
Kartläggningen visar bland annat att i 50 procent förekom brister i anställningsformer och 15 procent bestod av skenanställningar. Bristerna kan bland annat handla om missade försäkringar. Det kan leda till att arbetskraftinvandrare kan förlora sitt arbetstillstånd och därmed skickas tillbaka till sitt hemland – oavsett om arbetsgivaren korrigerar misstagen i efterhand.
Nu föreslår utredningen att arbetsgivaren – på eget initiativ – ska kunna rätta till brister i anställningsvillkoren i efterhand. Det skulle isåfall innebära att den anställde inte riskerar att förlora sitt arbetstillstånd.
Stockholms handelskammare, som har drivit frågan tidigare, välkomnar förslaget.
“Vi tycker att man går i rätt riktning, men vi skulle vilja se att regeringen går längre i frågan”, säger Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, och fortsätter:
“Nu säger den här utredningen att företag självmant ska kunna rätta till i efterhand. Vi skulle se att även om myndigheten upptäcker ouppsåtliga brister så ska det vara möjligt för arbetsgivaren att korrigera misstagen. Vi behöver en lex-Tayyab lagstiftning som gör att talang som Sverige behöver inte kastas ut.”
Ett annat förslag är att Migrationsverket efterkontroller ska bli hårdare och att arbetsgivare kan få fängelsestraff om arbetsgivaren inte uppfyller arbetsvillkoren.
“Vi tycker att det är bra att man tar ett ordentligt grepp mot avsiktligt missbruk, men vad gäller hårdare straff är det en fråga som vi behöver analysera ytterligare. Om effekten blir att seriösa arbetsgivare avskräcks från att rekrytera internationell kompetens på grund av detta vore det en olycklig konsekvens, men vi behöver titta närmare på den delen av utredningen", säger Maria Rankka.
Utredningen ska nu skickas till olika remissinstanster och under våren 2017 skickas propositionen till riksdagen. Om förlaget går igenom väntas lagen träda i kraft 1 januari 2018.
"Men vi vill påskynda processen eftersom det är en sådan viktig fråga", säger Morgan Johansson.