Nätneutraliteten låg nere för räkning, men räddades i sista stund - av EU. Dagens besked, att Post- och telestyrelsen kommer förelägga “Telia att behandla all trafik likvärdigt”, är en vinst för varje internetmedborgare.
Det innebär att ingen tjänst eller data ska få förtur till den infrastruktur som nu är varje företags syre.
Beslutet är viktigt. Sverige var inne på ett sluttande plan, där operatören Tre var först med att luta spelplanen. Genom att erbjuda “gratis musik” lät man kunder slippa betala för datatrafiken från ett särskilt urval av tjänster. Det måste varit en bra affär, för drygt ett halvår senare utökade Telia lutningen när de kontrade med att bjuda på surfen för några utvalda sociala medier. Båda operatörerna marknadsförde sina erbjudanden hårt.
Kampanjerna har inneburit att företag inte tävlar om kunder på samma villkor. Det är en kompromiss med ett fundament i internet: att all data och alla tjänster ska behandlas neutralt av operatören. Det vi istället har fått är operatörer som nu tar sig frihet och makt att bestämma vilka företag som får förutsättningar att lyckas nå sina kunder. Det var en dolkstöt i ryggen på nätneutraliteten.
Men till sist fick den sin upprättelse.
Redan i våras, strax efter Telia lanserade sin kampanj kom en väntad EU-förordning som stärkte nätneutraliteten. Under sommaren släppte det europeiska samarbetsorganet BEREC riktlinjer för hur förordningen ska tillämpas. Det är dessa som PTS nu använder som underlag till sitt beslutsförslag. Det var väntat, men här finns två saker som är märkliga:
För det första att Tre backade - i smyg. PTS har suttit i möten med båda operatörerna och bekräftar att Tre i slutfasen beslutat att backa från sin “fri surf”-tjänst. Därmed slipper de ett föreläggande från PTS.
“De kommer säkert kommunicerad det när som helst”, säger Post och telestyrelsens presstjänst när jag frågar varför vi inte har hört något från Tre i frågan.
Hittills har Tre mest bara viftat undan all kritik. Så sent som i veckan försvarade de sin tjänst på Twitter. Nu, med kniven på strupen, tycks de tyst smyga sig ur situationen.
Det andra är ännu mer förvånande: Att Telia står på sig. Det signalerar om möjligt ännu mer arrogans. Att de så bergsäkert står fast i sin uppfattning, trots tidigare praxis och tydliga regelverk kring nätneutralitet. De tycks stå upp för sin rätt att kränka nätneutraliteten så länge de kan - även nu när det resulterar i ett beslutsunderlag om förläggande.
Telia har fram till 4 januari att svara på beslutsunderlaget, men det handlar mest om formalia - samtal och argument har redan framställts i möten mellan myndighet och företaget.
Beskedet ska därför ses som en vinst för alla som hoppas på ett öppet internet där alla surfar på samma villkor.
Eller för att citera PTS om vad konsekvensen blir när datatrafik styrs eller diskrimineras: “slutanvändares valfrihet begränsas och innovation och utveckling av nya innehållstjänster hämmas”
Tänk att det skulle behövas en myndighet för att slå fast sådana självklarheter.