En rad förändringar föreslås i 3:12-reglerna som ska göra det svårare för företagare att plocka ut billiga utdelningar. Eftersom det är mer fördelaktigt rent skattemässigt väljer många entreprenörer att plocka ut utdelning istället för lön.
Under torsdagseftermiddagen lämnades utredningen med förslag på hur reglerna bör förändras till finansminister Magdalena Andersson.
I direktiven till utredningen gjordes det klart att ett mål med att förändra reglerna var att begränsa inkomstomvandling, vilket innebär att pengar som egentligen borde ha skattats som lön istället tas ut som utdelning.
Även om få, om knappt några, uppgifter läckt från utredningen - som dessutom skjutits fram flera gånger - har många företagare varit oroliga över hur reglerna kommer att påverka dem.
Reglerna gäller enbart för så kallade fåmansbolag, som ägs av färre än fyra personer. I dagsläget betalar entreprenörer i dessa bolag 20 procent på utdelningar, vilket har ansetts vara en gynnsam regel eftersom det är en bra bit lägre än skatten på lön. En oro har varit att den skatten ska höjas.
Nu föreslås också att den ska höjas till 25 procent.
Fåmansbolag kan vara allt från företag med noll till flera hundra anställda.
Men företagare får inte ta ut hur mycket utdelning som helst till den lägre skattesatsen, utan det finns ett tak. Har du inga anställda ligger det idag på 2,75 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar drygt 160.000 kronor. Har du däremot anställda som du betalar ut löner till får du ta ut en summa som motsvarar hälften av löneutbetalningarna i utdelning.
Har du ett företag där du betalar ut 100 miljoner kronor i lön varje år kan du alltså idag ta ut 50 miljoner i utdelning till en skatt på 20 procent.
Nu förseslår utredaren att det enbart ska gå att ta ut utdelning till lägre skatt på en summa motvarande 1,75 inkomstbasbelopp för den som inte har anställda, vilket motsvarar drygt 100.000 kronor, samt att det ska införas en trappa för hur mycket utdelning en ägare kan ta ut baserat på lönerna. Det eftersom man anser att den nuvarade nivån på 50 procent av lönerna medför att mindre företag "kan tillgodoräknas mycket höga gränsbelopp och därmed en kapitalinkomstbeskattad utdelning som i normala fall vida överstiger företagets vinstförmåga".
Enligt förslaget ska uttaget nu beräknas på tre olika nivåer på 10, 25 och 50 procent. Vilken nivå ett företag hamnar på beror bland annat på hur höga löner man ger. För att kunna ta ut maxbelopp kommer det enligt förslaget krävas att många bolag höjer lönerna för de anställda rejält.
Det går också att spara utdelningar till kommande år, i ett så kallat utdelningsutrymme. För varje år som en utdelning inte plockas ut får det gamla utrymmet räknas upp. Skatteverket har flaggat för att det i dagsläget finns 500 miljarder kronor i sådana sparade belopp, pengar som myndigheten har svårt att uppskatta hur de kan komma att påverka statens skatteintäkter i framtiden.
Utredaren skriver att man övervägt att begränsa utdelningsutrymmet, men landat i att det ska finnas kvar eftersom det annars skulle kunna leda till att "företagare årligen tar ut en högre utdelning än vad som är önskvärt i ett samhällsekonomiskt perspektiv".
Effekten av de nya förslagen beräknas bli ökade skatteintäkter med 4,8 miljarder kronor. Här kan du läsa hela utredningen.