Det är Högsta förvaltningsdomstolen som fattar beslutet att fotografering med drönare ska räknas som kameraövervakning. Det enda undantaget blir om filmningen görs för att motverka brott.
Fotografering med drönare används idag av bland annat fastighetsmäklare och medieföretag, men också förstås av privatpersoner.
"Det är ett dåligt beslut för Sverige som entreprenörsland samt illavarslande för svensk arbetsmarknad som hela tiden drabbas av nya otydliga och snåriga regleringar från staten och dess myndigheter", säger Gustav Gerdes, ordförande i drönarbolagens branschorganisation UAS Sweden.
Enligt organisationen finns idag 2.000 företag i Sverige som har tillstånd att fotografera med drönare. Dessutom finns cirka 200.000 drönare inom hobby-sfären.
På Stockholmsbörsens mindre listor finns flera bolag som direkt påverkas av beslutet.
- Intuitive Aerial. Bolag i Linköping som har tagit fram en drönare som kan filma med högre kvalitet från luften. Används bland annat vid inspelningar av långfilmer i Sverige och i Hollywood.
- Fastout. Säljer 360-graders fotografier till företag, på till exempel ett industriområde eller en sjötomt. Bilderna tas ovanifrån med drönare.
Ytterligare två noterade svenska bolag kan påverkas men förmodligen i lägre grad:
- Imint. Mjukvarubolag vars teknik stabiliserar fotografering med till exempel mobiltelefon eller drönare - för att få bort "skakiga händer-effekten".
- Cybaero. Techbolag som ligger bakom en obemannad mini-helikopter som kan användas till såväl militärt som civilt bruk. Riktar sig främst till branscher som säkerhet, livräddning och övervakning.
Tack till @sattelsson och @LivetSomTrader på Twitter för tipset om att Fastout påverkas.
Beslutet innebär förstås inte slutet för drönarbolagen - även om det kan innebära ett hårt slag för en del av dem.
En del av företagen har en stor andel av sin försäljning utanför Sverige och flera av dem (exempelvis Cybaero) har produkter som delvis riktar sig till polis och militär - verksamheter som kommer att få rätt att använda tekniken på undantag.
Beslutet slår hårdast mot de företag som sysslar med drönarfotografering inom till exempel journalistik eller bostadsannonsering i svenskt luftrum.
Att drönarfotografering räknas som kameraövervakning innebär i praktiken ett stopp för till exempel medieföretag att fotografera med drönare på "plats dit allmänheten har tillträde", som det står i lagen. Detta eftersom medieföretag inte kommer att få tillstånd för kameraövervakning av allmän plats.
Det är också värt att notera att det är just fotografering, inte flygande med drönare generellt, som blir förbjudet. Om man av någon anledning vill flyga utan att fotografera, till exempel för att bespruta jordbruksmark, så blir det fortsatt möjligt.
Såhär motiverar Högsta förvaltningsdomstolen sitt beslut:
"När det gäller kameran på drönaren ska den fotografera från luften men hanteras från marken. Domstolen ansåg därför att den inte manövreras på platsen. Domstolen fann vidare att kameran kan användas för personövervakning, även om det inte är syftet. Kameran är därför att betrakta som en övervakningskamera. Eftersom kameran dessutom kan riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde är den tillståndspliktig", skriver myndigheten på dess webbplats.
Beslutet får kritik från bland annat Aftonbladet som påpekar att det är tillåtet att fotografera på allmän plats om en människa håller i kameran rent fysiskt.
"Tyvärr slår det här hårt mot våra möjligheter att bevaka och dokumentera såväl nyheter som viktiga händelseförlopp, inte bara under stora nyhetshändelser utan generellt. Det finns redan i dag ett tydligt regelverk över hur drönare får användas och att på det här sättet totalförbjuda användandet är en överreaktion", säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén i en kommentar.