För varje person som vill navigera på nätet är den årliga rapporten “Svenskarna och internet” en bibel. Idag har en första del släppts, om sociala medier. Här går att utläsa att Twitter minskar, att Snapchat dominerar på ett förbluffande sätt bland unga. Och att e-post plötsligt är hetare än någonsin.
Allt detta är viktig läsning för den som vill förstå hur svenska internet har förändrats.
Det finns förstås mycket mer och du ska läsa rapporten direkt. Där står till exempel att Facebook fortsätter öka på totalen, men minskar bland de de yngsta. Och att kvinnor dominerar i våra tre största sociala medier, Facebook, Instagram och Snapchat. Vilket också är intressant.
Men det finns tre andra saker som sticker ut ännu mer. Vi kan börja med Twitter.
Aldrig tidigare har ett socialt medie minskat i användande i Internetstifltelsens mätningar. Men Twitter gör det nu. Med nästan 20 procent.
Tappet från 22 procent till 18 är stort och det är sällan denna statistikrapport har haft med ett så tydligt trendbrott. Det kommer också i ett läge där hela världen kritiserat Twitter för avsomnad tillväxt och allmän kritik kring både samtalston, produktutveckling och ekonomiskt välmående.
Men. Det finns några men.
Twitter i Sverige hälsar, genom deras säljföretag Sellbranch, att de inte alls känner igen trenden. Precis som tidigare vill de inte släppa några lokala siffror, men menar att de istället ser en tillväxt. Det är klart att Twitter har all anledning att ge en motbild, men ändå: Tittar man över några år så har Twitter legat nästan stilla, både på daglig användning och “någon gång”-användning. Och det stämmer även med de globala siffror vi har tillgång till.
Antingen får man därför se förra årets toppnotering som 1) en statistisk hicka, i likhet med den hicka som E-handel fick i rapporten förra året (då hade den gått ner av helt oförklarliga skäl). 2) En överdrivet hög notering, kanske en Zara Larsson-effekt, där många loggade in, Twitter blev top of mind, men sedan försvann snabbt.
Så hur ska vi se på Twitter? Som något dött? Nej, så enkelt går det inte att avfärda det. Inte minst för att Twitters största ålderskategori är den viktiga åldersgruppen 16-25.
Kanske ska vi istället börja se det som ett nischforum. Precis som vi ser en viss kultur breda ut sig på platser som Reddit och Flashback, finns en egen kultur på Twitter. Det är mansdominerat (vilket i sig är relativt unikt och förklarar kanske något om den råa samtalston många vittnar om) och har en egen delarkultur. Många av våra största youtubers och influencers ser det fortfarande som deras mest sociala kanal och det enklaste sättet att faktiskt prata direkt med sina fans. Som politisk kanal har det varit och är viktigt, både lokalt och globalt.
Klart är i alla fall att Twitters tillväxt stagnerat och inte lägre kan räknas bland de tre största. Twitter är numera det minsta sociala mediet i Sverige – och det är årets tydligaste trendbrott
Kanske blir det därför allt viktigare för Twitter att sluta jämföra sig med Facebook och istället fortsätta odla sin säregenhet.
Den andra tydliga trenden är Snapchat, som tagit över Twitters plats som tredje största sociala medie. Det är andra året Snapchat mäts och om det förra året var tydligt att de var en plattform att räkna med, är det i år tydligt att de är på väg att dominera.
I åldrarna 25–35 har ökningen nästan tredubblats – om än från låga nivåer. Det är imponerande. Men det är ändå ingenting mot den totala dominansen de har bland gymnasieelever:
Bland flickor i gymnasiet är 92 procent på Snapchat dagligen! Det är otroliga siffror och det är tydligt hur Snapchat helt tagit greppet om hela generationer.
Snapchat har skapat ett eget universum, en egen infrastruktur, delnings- och kontaktregler.
Det bygger kring den privata relationen och ställer till det för företag som vill försöka göra sig relevanta i de här målgrupperna.
Om Snapchat är raketen, ska man också notera LinkedIn. Plattformen som ingen tycker om att vara på, men som vi ändå inte kan undvika. Eller ja, åtminstone någon gång logga in på.
“Någon gång”-användningen har under året ökat fyra procent-enheter och därmed placerat sig strax över Snapchat, på 26 procent. Men det är svårt att bedöma vad det betyder, eftersom dagliganvändningen ligger på 2 procent. Vilket den gjort i flera år.
Mer intressant är det då att se vilka dessa användare är, de få som använder LinkedIn.
Största gruppen är föräldralediga, följt av arbetande inom IT- och kommunikation, och finans.
Till sist. I allt arbete med digitala strategier och sociala medier-hets är det lätt att glömma bort en av de mest framgångsrika sätten att nå kunder: E-posten.
I år tangerar e-posten sin högsta notering i mätningens historia. 96 procent som någon gång använder e-post. Och en uppgång till 70 procent i dagligt användande.
Användningen tycks tillta när steget in i arbetslivet tas – och då blir den oumbärlig i efterföljande åldrar.
För när allt kommer omkring är e-posten det kanske mest personliga vi har, som vi mest varsamt kurerar. Många använder det som en hubb för sin sociala medier-närvaro, vilket befäster e-postens position som vårt digitala pass eller nyckel.
Det är viktigt att komma ihåg när vi snurrar upp i Snapchat och Instagrams värld. Det är nya beteenden som växer fram, med viktiga nya strategier som följd. Men det innebär inte att kraften i vår äldsta sociala meddelandefunktion falnar. Snarare tvärtom:
Gammal är ändå alltid äldst.
Transparens: Emanuel Karlsten modererar ett spår under den av Internetstiftelsen ägda konfererensen "Internetdagarna". På spåret fördjupar olika experter insikter utifrån rapporten "Svenskarna och internet"