När Karl Rosander och Måns Ulvestam hösten 2013 skissade på poddplattformen Acast var det reklamen som stod i fokus. De såg en ny gigantisk marknad öppna sig. De såg även en förlegad och odynamisk affärsmodell.
”I Sverige lyssnade 18 procent av befolkningen på poddar, men det enda sättet att tjäna pengar var att läsa in hårdkodade reklambudskap”, sade Måns Ulvestam nyligen i Breakits helgintervju.
Acast, som fått in finansiering från bland annat Bonnier Growth, har sedan lanseringen 2014 gjort det till sin uppgift att skapa en teknisk plattform som låter stora annonsörer enkelt köpa reklam i poddar.
Nyligen tog bolaget dock ett steg i en annan riktning, med lanseringen av Acast+. Det är ett format där enskilda poddskapare kan ta betalt för exklusivt bonusinnehåll.
Men Acast planerar en mycket mer långtgående omgörning, kan Breakit nu berätta. Precis som Spotify inför Acast snart en reklamfri premiumtjänst.
För 10 kronor i månaden ska användarna, enligt egen uppgift 18 miljoner unika lyssnare per månad, få ta del av sin favoritpodd utan reklamavbrott.
”Dels har vi sett ett stort intresse bland poddarna, dels vill lyssnaren har valfriheten att kunna välja att betala för att lyssna utan reklam”, säger Karl Rosander.
Först ut är Kristoffer Triumf och hans podd ”Värvet”. Sedan ska betalmodellen rullas ut till fler stora poddar i Sverige, följt av länder som USA och Storbritannien.
”Vårt mål är inte bara att revolutionera reklammodellen för podcasts, utan hela poddvärlden”, säger Karl Rosander.
Det handlar alltså inte om en buffémodell a la Spotify. Abonnemangen för reklamfria poddar säljs styckvis för varje enskild podd.
”Spotify har en modell där du betalar för hela katalogen, men poddlyssnandet fungerar inte så. Man lyssnar snarare på sin favoritpodcast”, säger Karl Rosander.
Funktionen får namnet ”Acast Adfree”.
Givet hur många som installerar Adblockers för att slippa reklam på sajter är det ett tämligen logiskt drag. Acast Adfree har också potentialen att skapa ett helt nytt intäktsben för den Bonnier-backade poddstartupen.
Acast och poddskaparen delar lika på tian från lyssnaren. Hur stora intäkter som betalmodellen kan skapa beror dels på hur många av Acasts poddar som väljer att ansluta sig och dels på betalningsviljan hos lyssnarna.
Acast ska enligt plan nå lönsamhet nästa år. 2015 stannade intäkterna på 16,6 miljoner kronor. Förlusten landade på 34 miljoner kronor, vilket är i enlighet med bolagets expansionsplan.
Ett grundläggande utmaning är att Acast behöver argumentera för podden som annonskanal, eftersom den fortfarande är ny i många annonsörers ögon. Detta sker i konkurrens med jättar som Facebook och Google samt de etablerade mediekanalerna som kommersiell tv. ¨
Annonsmarknaden i stort är också mycket konjunkturkänslig.
Karl Rosander har tidigare uppget att Acast skulle mycket höga intäkter om bolaget sålde ut allt tillgängligt annonsutrymme som poddlyssnarna skapar. I dagsläget är man inte där.
Skiftet mot en prenumerationsmodell kan tolkas som ett sätt att göra bolaget mindre beroende av den stundtals svängiga annonskonjunkturen.
Klart är att varje betalande lyssnare kommer att generera betydligt högre inäkter än gratislyssnarna.
”Våra intäkter kommer definitivt bli större med denna modell”, säger Karl Rosander.