Under det senaste året har varningarna för en bubbla på den svenska techscenen successivt ersatts med en överenskommelse om att det nog snarare har handlat om en tillnyktring bland svenska investerare.
Nu visar Breakits stora riskkapitalsammanställning att så inte nödvändigtvis är fallet.
Tittar man på totalsiffrorna för det tredje kvartalet ser det dock ut som att techbolagens kapitalmöjligheter har kollapsat fullständigt. Som diagrammet nedan visar har det investerade beloppet gått från närmare 10 miljarder, till 2,1 miljarder kronor och vidare ned till 1,4 miljarder kronor, de senaste tre kvartalen.
Datan förskjuts dock markant genom några få jättar. Musikbolagen Spotify och Soundcloud står för 8,2 miljarder kronor i första kvartalet respektive 800 miljoner kronor i andra kvartalet. Man kan med god anledning argumentera för att dessa två rundor inte är en rättvis indikator för hur den svenska techscenen i allmänhet mår. Här ser du varför:
De två bolagen har helt enkelt blivit för stora för att rikta sig enbart mot svenskt riskkapital och konkurrerar istället om kapitalet på en global arena, på ett annat sätt än andra svenska startups. Så här ser totalsiffrorna för de senaste kvartalen ut utan Spotifys och Soundclouds kapitalrundor.
Var gränsen går är tyvärr – som med så mycket annat – godtycklig. Man kan tycka att exempelvis spelbolaget Starbreeze och bettingbolaget Leovegas borde räknas bort eftersom de är för väletablerade och desstuom börsnoterade bolag. Då krymper i så fall siffrorna för första och andra kvartalet ytterligare.
Ytterligare en indikator på att investeringstakten fortsätter växa är antalet kapitalrundor. Nu ska man inte tolka in allt för mycket trender i data som går nio månader tillbaka. Men värt att notera är att storleken på rundorna verkar bli något mer koncentrerade, alltså att både de minsta och största rundorna ersätts av lite mer mellanstora rundor.
Flera investerare och branschanalytiker som Breakit har pratat med i samband med den här rapporten intygar att trycket under såddrundor har ökat. Vilket enligt vissa kan vara en orsak till att rundorna blir större.
“Det har aldrig varit enklare att få in en såddrunda”, säger riskkapitalforskaren Jonas Dromberg.
Han menar samtidigt att det kan ha blivit svårare att få in riktigt stora kapitalrundor.
“Det finns några stora fonder men VC-branschen i Sverige är fortfarande relativt ung. Vi har fortfarande inte sett så många stora investeringar och exits förutom Spotify och Supercell. Det ekosystemet är inte lika funktionellt som i Silicon Valley”, säger Jonas Dromberg.
Att dra någon längre historisk jämförelse med siffrorna är svårt.
Vi har nämligen inte själva gjort någon liknande rapport för samma period tidigare år, och måste därför basera resonemanget på andras siffror, där andra definitioner kan ha använts.
En sådan rapport kommer från the Nordic Web där den svenska techscenen uppges ha fått in drygt 1,4 miljarder kronor fördelat på 34 kapitalrundor samma period förra året.
Enligt Industrifondens riskkapitalrapport stängdes 47 kapitalrundor och totalsumman landade på 1,9 miljarder kronor.
Under perioden stod fintechjätten Izettle för över en tredjedel av kapitalet med sin runda på 570 miljoner kronor. Även e-handelsplattformarna Tictail och Boozt tog in över 200 miljoner vardera i riskkapital. Under perioden genomfördes alltså tre kapitalrundor på över 100 miljoner kronor. De tre rundorna verkar alltså ha stått för mellan 50 och 70 procent av det investerade kapitalet. beroende av vilken tidigare rapport man utgår ifrån.
Under samma period 2016 genomfördes 0 kapitalrundor av den storleken. Däremot tripplades antalet kapitalrundor, vilket kan indikera att kapitalfördelningen är jämnare i år än förra året. Även om det totala kapitalet som investerats inte verkar ha rört sig mycket har betydligt fler bolag fått ta del av pengarna.
En möjlig förklaring till varför antalet rundor har ökat så kraftig är helt enkelt att bevakningen av techindustrin har ökat successivt. Det finns helt enkelt fler reportrar nu än förr som avslöjar rundor av lite mindre storlekar.
Jonas Dromberg menar dock att det är svårt att dra några slutsaser om varför utvecklingen ser ut som den gör.
“Det finns forskning som visar att för varje 10 procent som börserna går upp ökar riskkapitalinvesteringarna med 60 procent. Så den korrelationen skulle kunna vara en motivering för en uppgång. Men det är svårt att analysera perioden 2015-2016 eftersom det har varit stor volatilitet (stora svängningar på börsen reds. anm.)”, säger Jonas Dromberg.
Det finns dock två brasklappar att ta i beaktning gällande vår analys. För det första måste man ta ställning till mörkertal. Datan vi använder baserar sig på kapitalrundor som offentliggjorts och omskrivits.
Det finns givetvis rundor som inte täcks upp av vår undersökning. Vi låter det vara upp till läsaren att bedöma hur bra Breakit och våra konkurrenter är på att nosa upp allt som finns av kapitalnyheter i Sverige.
Vidare har vi inte undersökt hur värderingarna på bolagen har utvecklats. En del som refererar till en avkylning hävdar att densamma gäller just värderingarna. Med tanke på att såddrundorna verkar ha blivit större – kanske som följd av fler investerare – kan det diskuteras om inte bolagens värderingar borde utvecklas åt samma håll.
En intressant datapunkt är att vi inte har sett en enda kapitalrunda under tredje kvartalet på över 100 miljoner kronor. Den största kapitalrundan under perioden genomfördes av säljbolaget Universal Avenue. Bolaget tog in ungefär 86 miljoner kronor från bland annat de svenska riskkapitalbolagen Northzone och Moor.
Se listan på de 30 största rundorna under tredje kvartalet här.