Sverige har en snabbväxande spelbransch. Förra året ökade omsättningen i Sveriges datorspelsbolag till 12,3 miljarder kronor, enligt en färsk rapport.
Bakom varje framgångsrikt spel som de stora svenska speljättarna som King, Dice, Massive Entertainment och Starbreeze har tagit fram står spelutvecklarna.
För många av dem är drömmen att bli nästa Markus "Notch" Persson som tog fram succéspelet Minecraft, på fritiden hemma i sin lägenhet.
Just programmering av egna projekt på fritiden är dock hårt reglerat.
Vi har talat med ett tiotal programmerare som arbetar på eller har arbetat på större svenska spelföretag. Alla bekräftar att det förekommer anställningsavtal som stipulerar att spelbolaget äger all kod som skrivs på fritiden. Det gäller oavsett om koden är till ett spel, vilket kan innebära konkurrerande verksamhet, eller någon helt annan typ av produkt.
"När jag jobbade i London var det så. När jag sedan flyttade till Sverige och fick jag veta att sådana avtal också förekommer hos de stora svenska spelbolagen", säger en programmerare som vill vara anonym för att inte stöta sig med de svenska storbolagen.
Har du själv stött på sådana anställningsavtal?
“Ja, och jag tackade faktiskt nej till ett sådant. För mig är det viktigt att jag kan köra egna projekt på fritiden", säger utvecklaren.
Flera utvecklare som Breakit har pratat med berättar samma sak: De har blivit erbjudna anställningar - men tackat nej på grund av att de vill ha rätt att äga kod de gör på fritiden.
“Den typen av avtal är jättevanliga. Men jag har alltid haft villkoret att inte gå med på sådana avtal. Som programmerare är du kreativ och vill du utvecklas måste du kunna ha egna projekt trots att du jobbar på ett spelbolag”, säger en programmerare.
Att arbetsgivare förbjuder anställda från att ägna sig åt konkurrerande verksamhet på fritiden är snarare regel än undantag, och brukligt på svensk arbetsmarknad.
Men eftersom de allra striktaste avtalen gäller all kod - oavsett typ av produkt - innebär det i praktiken att arbetsgivaren äger rätten till alla produkter oavsett om de utgör konkurrerande verksamhet eller ej.
Flera kodare säger att de strikta avtalen kraftigt hämmar entreprenörskap.
"Jag skulle aldrig kunnat starta eget om jag skrivit på sådana avtal. För min del skulle passionen försvinna eftersom jag skulle känna mig bakbunden och möjligheten att få utvecklas skulle vara svår", säger en programmerare i branschen.
Flera källor pekar ut mobilspelsbolaget King, som numera ägs av amerikanska Activision Blizzard, som ett av de företag som tillämpar avtal där bolaget äger all kod som de anställda gör även på fritiden. Dice, som ägs av amerikanska Electronic Arts, tillämpar enligt Breakits källor liknande regler.
När Breakit tar kontakt med flera svenska spelbolagschefer bekräftar de bilden av hur det ser ut i branschen generellt - men de vill inte gå in på hur deras egna anställningsvillkor ser ut.
"En del avtal är stenhårda och säger att allt du gör på fritiden ägs av spelbolaget. Det finns bolag som begränsar en väldigt hårt och inte låter en göra något på fritiden. Det spelar ingen roll om det är betydelselöst, bolaget äger allt”, säger Oskar Burman, grundare av spelstudion Fast Travel Games och tidigare Sverige-chef på Rovio.
Han upplever dock att allt fler bolag har lättat på sina avtal och att de tillåter utvecklare att ta fram spel på fritiden.
“Sådana avtal gör också att du lockar till dig personal som verkligen brinner för spel och som ägnar stor tid på fritiden att utveckla spel. Det är sådana individer jag föredrar att få in i mitt bolag”, säger Oskar Burman.
Även Martin Walfisz, grundare av spelbolagen Massive Entertainment och Planeto, är inne på samma spår. Han säger att han uppmuntrar sina anställda att koda på fritiden.
“Jag vet att det finns spelbolag som inte uppmuntrar hobbyverksamhet, men själv är jag för det. Jag tror att du blir duktigare om du får hålla på med din hobbyverksamhet och tar med dig dina kunskaper till arbetsplatsen”, säger han.
Martin Walfisz tycker dock att om en kodare tar fram ett spel som liknar spelbolagets, så är det normalt arbetsgivaren som äger koden - om man inte kommit överens om något annat.
“Rent juridiskt är det en gråzon om vad som är konkurrerande. Därför är det viktigt för arbetsgivaren att vara tydlig och undvika att öppna den här gråzonen”, säger han.
Till skillnad från Oskar Burman tycker Tommy Palm, grundare av Resolution games, att avtalen har blivit stramare och mer amerikaniserade.
“I takt med att spelbranschen har mognat och det finns fler jurister i bolagen har det blivit stramare. På sätt och vis håller kontrakten som finns i USA på att komma till Sverige", säger Tommy Palm.
"På så sätt påverkas vi av framgångar. Spelbranschen blir mer global medan lagstiftningen är oerhört lokal. I Sverige har det inte förändrats vilket gör det svårhanterligt när vi har de amerikanska bolagen i ryggen som investerare", säger han.
De större spelbolagen Dice, King och Massive Entertainment vill själva inte berätta exakt hur deras anställningsavtal ser ut.
"King har tydliga regler i sina anställningskontrakt gällande engagemang utanför anställningen på King – för alla typer av sidoverksamheter, och detta är inget nytt", säger Martin Bunge-Meyer, pressansvarig på King, och tillägger:
"Men alla anställda har möjlighet att konsultera HR med förfrågningar kring detta och vi gör bedömningar från fall till fall."
Dice och Massive Entertainment har avböjt att kommentera.
Rättelse: I en tidigare version stod det att King ägs av Electronic Arts, vilket var felaktigt. King ägs av Activision Blizzard.