Flera spelare vill vända upp och ned på sättet vi lånar pengar. Framtiden, enligt vissa, stavas peer to peer-lån.
I ena änden finns privatpersoner med pengar, som vill agera bank och få ränta. I den andra änden finns privatpersoner och företag som vill låna.
Peer to peer-lånebolagen agerar mellanhand, och hoppas att kunna bygga upp en lönsam affär på att skära emellan.
Lendify fick nyligen in 70 miljoner kronor i riskkapital – till en värdering på 210 miljoner kronor. Toborrow, som förmedlar lån till företag, fick efter en lång kamp sitt tillstånd från Finansinspektionen innan sommaren.
Vid sidan av dessa bolag finns Gävlebaserade Savelend, något av ett doldis för Breakits läsare. Men ambitionen är hög.
Bolaget räknar med en omsättning på 15-20 miljoner kronor i år, med lönsamhet. Målet är att förmedla en kvarts miljard i lånevolym redan nästa år.
”Vi förmedlar över tusen lån i månaden och omkring 5 miljoner kronor. Eftersom inga andra bolag redovisar sina siffror lika transparent som vi gör är det svårt att veta, men jag tror att vi är störst i Sverige”, säger grundaren Ludwig Pettersson.
Han har precis fyllt 25 år, och gav sig in i branschen efter att själv ha lånat ut pengar via Europeiska peer to peer-plattformar.
”Jag såg att det fanns saker som man kunde göra bättre”.
Nu vill den unge entreprenören Ludwig Pettersson bygga en svensk peer to peer-jätte. Men precis som Toborrow har Savelend fått problem med finansinspektionen, FI.
Bolaget står i dagsläget utan det tillstånd som behövs för att slussa pengar mellan långivare och låntagare.
I ett färskt beslut läxas Savelend upp av FI.
”Finansinspektionen erinrar Savelend om att tillhandahållandet av betaltjänster kräver tillstånd från Finansinspektionen och att verksamheten inte får bedrivas utan tillstånd”, står det i beslutet som Breakit har tagit del av.
Regelverket kring betaltjänster är strikt. I grunden finns det faktum att alla bolag som förmedlar betalningar behöver tillstånd från Finansinspektionen.
Savenlend ansökte i början av 2015 om ett tillstånd för konsumentkrediter. Men enligt Finansinpektionens uppdaterade riktlinjer är peer-to-peer och crowdlending att betrakta som en betaltjänst. Det kräver ett speciellt tillstånd.
Toborrow löste detta genom att använda Sparlåns tillstånd, vilket var dyrt.
Savelend ville komma runt regelverket. I februari ansökte bolaget om ett undantag från tillståndsplikten.
Medan FI prövade saken kunde Savelend självt sköta betalningarna.
Men sedan avslaget, som kom för två veckor sedan, tvingas bolaget att sluta med det. Nu måste Savelend låta en tredje part, Amfa bank, förmedla pengarna. Det är inte gratis.
”Den dagliga driften påverkas inte. Det är givetvis enklare att utföra allt på egen hand och under tiden vår ansökan behandlades kunde vi göra det”, säger Ludwig Pettersson.
Han har nu anlitat advokater och begärt att en omprövning av Fi:s beslut. Lyckas inte det tänker Savelend överklaga i domstol.
”Vi ansökte också om tillståndet för att utveckla verksamheten till nya områden. Vi tittar på att expandera med nya produkter och kanske till fler länder”.
För att möjliggöra expansion tog Savelend in 2,7 miljoner kronor i en nyemission innan sommaren. Bland investerarna finns Niklas Braathen, som varit en stor investerare inom spel- och bettingsegmentet.
Värderingen landade enligt dokument från Bolagsverket på närmare 33 miljoner kronor. Bolaget har satsat på snabblån, till relativt hög ränta, men håller på att skruva om verksamheten till lån med längre löptider. Därmed utmanar man Lendify, som fick ett försprång i och med att man var på banan innan FI:s nya riktlinjer började gälla.
Finansinspektionen vill inte kommentera Savelends verksamhet, utan hänvisar till texten i myndighetens beslut.