Breakit logo
Sök ikon
Breakit logo

Sebastian Siemiatkowski om riskkapitalet: ”Män gillar män”

Artikel bild
Klarnas grundare Sebastian Siemiatkowski. Foto: Erik Wisterberg.

Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowski om varför män väljer att investera i andra män – och om regeringens kontroversiella förslag om kvotering.

Erik Wisterberg

Erik Wisterberg

Reporter

Klarnas medgrundare och vd Sebastian Siemiatkowski är en udda fågel i Visby. Inte för att han tillhör ett av de många fintech-bolag som är i Almedalen för att fortsätta utmana storbankerna – utan för att Sebastian Siemiatkowski själv är gröngöling i Almedalen. 

Breakit träffar Klarna-grundaren på strandpromenaden, för en exklusiv intervju innan dagens schema tar vid. Han har precis landat i Visby – och ska snart medverka i två seminarier. 

”Det är första gången jag är här, mitt mål är att se och lära”, säger Sebastian Siemiatkowski nyligen hemkommen från en semester med familjen i Zambia. 

Bristen på kvinnliga startupgrundare – och snedfördelningen av rikskapitalet med fördel männen –  har under våren debatterats flitigt. 

Breakits pinfärska kartläggning av alla investeringar i svenska techbolag under årets första sex månader visar att skevheten består. 

Bolag med enbart manliga grundare sväljer en förkrossande andel av allt riskapital.

”Det är jättetråkigt. Det hade varit mycket bättre om det hade varit fler tjejer som startade bolag”, säger Sebastian Siemiatkowski om resultatet. 

Förutom det faktum att fler män väljer att starta och driva techbolag ser Klarna-grunderen även strukturella orsaker bakom den skeva fördelningen. Enkelt uttryckt: Män gillar att investera i andra män. 

”Det är en kombination. En orsak kan vara att män är överrepresenterade i intagningen till programmering, och vissa tekniska intressen är överrepresenterade av män. Så det finns en del skäl till att själva urvalsgruppen är skev", säger han och fortsätter: 

”Men jag tror att det alltid är förenklande att bara se till de skälen. Det finns inbyggda strukturer, förutfattade meningar och vedertagna sanningar och 'self serving bias'".

Den som är för kvotering brukar ofta peka på att det i århundraden har finnits en informell kvotering, där män väljer att kvotera in andra män – och på så viss missgynnar kvinnor.

Sebastian Siemiatkowski är övertygad om att det gäller även för processen som leder till att en riskkapitalist trycker in miljoner i ett visst bolag. 

”Man gillar folk som är som en själv, män gillar män och kvinnor gillar kvinnor. Det är sådana saker som förstärker obalansen. Tyvärr är det så – det är en utmaning både ur ett politiskt perspektiv och för hela samhället att bryta de barriärerna."

Klarna – det snabbväxande och högvärderade betallösningsbolaget kan i sig tjäna om ett illustrativt exempel. På en halvsuddig bild märkt ”The early years” syns grundartrion Victor Jacobsson, Niklas Adalberth och Sebastian Siemiatkowski sitta i bar överkropp i färd med att realisera sin vision om att utmana storbankerna. 

De tre männen träffades på Handelshögskolan, och startade bolag ihop. 

I Klarnas styrelse sitter i dagsläget två kvinnor – och sex män.

Hur gör ni för att skapa ett företag där män och kvinnor får samma möjligheter?

”Det absolut viktigaste är den interna tillväxten av talang, att man verkligen säkerställer att kvinnor premieras och befordras inom bolaget."

Hur tar ni det från vision till verklighet?

”Det är väldigt svårt. Vi har testat många olika sätt – exempelvis att det alltid ska finnas kvinnliga alternativ i rekryteringar – men jag tycker inte att det har gett så bra resultat. Vi försöker hela tiden experimentera och hitta nya sätt."

Regeringen hotar att införa en kvoteringslag för börsbolagens styrelser redan i år, något som Svenskt Näringsliv ser som ett politiskt angrepp företagens frihet. Sebastian Siemiatkowski – själv uppvuxen ”i en vänstermiljö” – har blivit mer liberal med åren. Men, han backar regeringens kontroversiella förslag om kvotering.

”Jag är en av dem som är positiva till det. För att öka hastigheten i förändringen mot ett mer jämställt samhälle kan jag tycka att det finns en poäng i att göra så. Däremot tror jag att det är bolagens ledningsgrupper som är mest relevant, inte bolagens styrelser."

Läs mer