Under 2023 gick exakt 8193 svenska aktiebolag i konkurs. Det var en ökning med 32 procent från året innan. Trenden har fortsatt under det här året och antalet konkurser har inte varit på en sådan här nivå i Sverige sedan slutet av 1990-talet.
Mer information än så behöver man egentligen inte för att förstå att det råder högtryck hos konkursförvaltarna när det motsatta gäller i flera andra branscher.
Eller som advokatbyrån Cirio uttrycker det i senaste årsredovisningen:
“Obeståndsmarknaden har under året stärkts ytterligare som en följd av det rådande marknadsklimatet”.
Högkonjunkturen för förvaltarna i den allmänna lågkonjunkturen syns även på andra håll, till exempel i resultaträkningar och i skattedeklarationer.
Man skulle också kunna säga att konkursförvaltarna mår när andra faller.
Så här går det till
När ett bolag försätts i konkurs utses en konkursförvaltare, vanligtvis en advokat som brukar jobba med just konkurser. Förvaltarna försöker sedan sälja de tillgångar som finns och i möjligaste mån betala tillbaka skulderna i bolaget som gått omkull.
För det arbetet får konkursförvaltaren betalt. Hur mycket? “Skäligt”. Hur mycket är det då? På den frågan finns det inget givet svar, men bedömningen ska enligt lagen bland annat baseras på konkursens omfattning och hur skicklig förvaltaren har visat sig vara samt om det till slut blev något över till långivare och andra borgenärer.
Processen för att komma fram till ett arvode är lite komplicerad men lite slarvigt kan man säga att förvaltaren föreslår ett belopp som tingsrätten sedan kan klubba igenom. Däremellan kan tillsynsmyndigheten Kronofogden protestera och föreslå att ersättningen ska sänkas. Det hände i runt 5 procent av fallen under 2023.
En annan huvudregel är att i första hand konkursboet ska betala kostnaderna för konkursen, inklusive arvodet till förvaltaren. När det sker handlar det om en så kallad utdelningskonkurs.
I andra hand får staten betala. Det sker när konkursboet inte har något att betala med och då är det frågan om en avskrivningskonkurs. I de här fallen får förvaltaren i typiskt sett ersättning enligt en schablontaxa. Förra året låg den på 11.910 kronor per konkurs och den betalades ut i omkring 38 procent av de totala fallen.
Den här schablontaxan används främst i konkurser av mindre omfattning. Om det varit komplicerat och “krävt avsevärt mer arbete än normalt” som reglerna säger – till exempel om bolagsföreträdarna håller sig undan och måste jagas rätt på – kan förvaltaren be om ett högre arvode än den fastställda taxan i en avskrivningskonkonkurs.
Så mycket får förvaltarna
Under 2023 klubbade tingsrätterna i Sverige igenom totalt 866 miljoner kronor i arvode till konkursförvaltarna, enligt siffror som Breakit har begärt ut från Kronofogden. Den summan kom alltså dels från konkursbona och dels från statens kassa.
Summan ser ut att stiga under 2024. Beloppet uppgår till lite mer än 760 miljoner fram till och med september och kommer i nuvarande takt överstiga 1 miljard kronor när året är slut, enligt Breakits beräkningar.
Statens andel av totalsumman för 2023 uppgick 214 miljoner, en ökning från 182 miljoner kronor 2021 eller med 18 procent på två år.
Snittarvodet för en konkurs låg på drygt 114.000 kronor under 2023.
För cirka två och ett halvt år sedan granskade Ekot ersättningarna till konkursförvaltarna, och uppmärksammade då särskilt att de inte behövde redovisa hur många timmar de hade behövt arbeta med en konkurs. Systemet togs i försvar av bedömare.
“Det kan naturligtvis vara stötande att man inte ska redovisa timmar, men det ställs väldigt höga krav på konkursförvaltarna och de besitter en hög kompetens. Det är klart att de ska ha betalt för sitt jobb”, sade Marie Karlsson-Tuula, expert på konkurslagstiftningen och idag professor i civilrätt vid Linnéuniversitetet.
Men även andra åsikter förekom, bland annat från personer som jobbat med att granska konkursförvaltarnas arvoden.
“Vissa av konkursförvaltarnas arvoden är för höga och ingen gör något åt det”, sa en av Ekots källor med erfarenhet av att jobba på Kronofogdemyndighetens avdelning för konkurstillsyn.
Ekots granskning ledde inte fram till några större förändringar i praxis och inte heller idag finns det något uttalat krav på att förvaltarna ska ange hur mycket tid de har behövt lägga ner. Däremot vill Kronofogden, som har till uppgift att granska arvodesönskemålen, att förvaltarna visar det önskade beloppets fördelning på de olika åtgärder som krävs i en viss konkurs.
Förvaltarnas vinster
Ackordcentralen tar hand om en stor andel av konkurserna i Sverige och bolagets vd Mikael Kubu har varit förvaltare i många av de konkurser Breakit har skrivit om de senaste åren, bland annat Chiquelle, Volta Trucks och Fundler. Han tillhör den skara av förvaltare som får högst, totalt arvode för konkursförvaltning (se lista nedan). Så var det både 2023 och 2022, enligt underlag från Kronofogden.
Och det går bra för Ackordcentralen vars rötter sträcker sig ända tillbaka till 1857 och som numera ägs av en stiftelse.
AC-Gruppen AB, som äger de fyra regionala dotterbolag som har Ackordcentralen i sina namn, omsatte 166 miljoner kronor under 2023 och det motsvarade en tillväxt på 39 procent. Under de två föregående åren, 2022 och 2021, låg tillväxten nära noll.
Rörelseresultatet steg samtidigt från 14 till nästan 45 miljoner kronor under fjolåret.
Bolaget pekar i den senaste årsredovisningen på “mycket god ärendetillströmning" och Mikael Kubu utvecklar i ett mejl till Breakit.
“Det är lågkonjunktur i Sverige med många konkurser och rekonstruktioner. Därför ökar våra intäkter nu. Ackordscentralen hanterar också många av de största och mest komplexa ärendena där lönsamheten är högre”, skriver han.
“När konjunkturen sedan vänder går det oftast sämre för oss och bättre för samhället i stort”, fortsätter Mikael Kubu.
Ackordcentralens goda finansiella utveckling ser ut att avspeglas i Mikael Kubus lönekuvert. Hans lön under 2023 steg med 15 procent till 3,1 miljoner kronor. Dessutom deklarerade han för ett överskott av kapital med 2 miljoner kronor för 2023.
“Vi kommenterar generellt sett inte vårt belöningssystem i media”, säger han om det.
Mikael Kubu äger också ett bolag, Ella Park Konsult AB, som enligt verksamhetsbeskrivningen bedriver bland annat “konkursförvaltning”. Det bolaget gjorde 2023 en nettovinst på 27 miljoner kronor och styrelsen föreslog att dela ut nästan 51 miljoner kronor till ägaren, det vill säga Mikael Kubu.
När Breakit ställer frågor om Ella Park Konsult, bland annat gällande relationen mellan hans egna bolag och Ackordcentralen, får vi följande svar från Mikael Kubu:
“Ackordscentralen verkar på en marknad i konkurrens med företrädesvis advokatbyråer och har delvis liknande struktur och belöningssystem. I övrigt har jag inga ytterligare kommentarer”.
Han syftar troligen på att en advokatbyrå (som Ackordscentralen inte är) vanligen ägs av ett fåtal seniora medarbetare, partners, och att de som regel har ett vinstdelningssystem där stora delar av det årliga överskottet delas ut till medarbetarna enligt vissa principer.
Andra vinnare
En annan stor aktör på den här marknaden är Trägårdh Advokatbyrå. Byrån, med bas i Malmö, har konkurser och rekonstruktioner som ett av fyra expertområden. Trägårdh har varit förvaltare i konkurserna för bland andra Radinn och Hövding.
Trägårdhs intäkter växte med 10 procent under 2023 och uppgick till 79 miljoner. Ungefär hälften kommer det som kallas obeståndsuppdrag. Rörelsevinsten ökade ännu mer, från knappt 28 till drygt 35 miljoner kronor – nytt rekord för byrån. Marginalen uppgår därmed till 44 procent.
“Visst är det så att det går bättre för konkursförvaltarna och de advokatbyråer som hanterar konkurser om det finns mer uppdrag i marknaden”, säger Johan Klåvus, som är en av fem partners på byrån, till Breakit.
Cirio Advokatbyrå, som nämndes i inledningen av den här texten, är en av Sveriges största byråer inom affärsjuridik. Cirio har “obeståndsjuridik” som ett fokusområde och medarbetare på byrån har haft förvaltaruppdraget i konkurserna för bland andra Kavall och Renewcell.
Cirio har två riktigt goda år bakom sig. Rörelsevinsten översteg 100 miljoner kronor under såväl 2023 som 2022, en gräns som Cirio inte passerat tidigare. Omsättningen ligger nu nära 320 miljoner kronor, upp från cirka 280 miljoner kronor åren innan antalet konkurser drog iväg uppåt.
Cirio ser ljust på framtiden och spår “stora möjligheter till fortsatt god utveckling med hög efterfrågan”, som det uttrycks i årsredovisningen för 2023.
Det finns fler obeståndsfokuserade bolag, till exempel Rekonstruktionsgruppen och advokatbyråerna Fylgia och Carler för att nämna några, som kan redovisa god tillväxt och vinster på historiskt höga nivåer.
Samma sak gäller för DLA Piper som är en bred och global byrå inom affärsjuridik. På kontoret i Stockholm jobbar 250 medarbetare, däribland Jonas Premfors som utsetts till konkursförvaltare i Northvolt Expansion Ett.
Det går redan bra för den svenska delen av DLA Piper. Byrån omsatte 660 miljoner kronor under räkenskapsåret som slutade i april i år. Rörelseresultatet steg till 226 miljoner kronor – ytterligare ett rekord.