Det svenska betallösningsbolaget Klarna, som tidigare tagit in flera miljarder kronor i riskkapital, är lönsamt. Nu fyller bolaget på kassan igen, men utan att ge bort ägande.
Bolaget tar in 300 miljoner kronor genom ett företagsobligation.
Klarna bytte nyligen företagsform från privat till publikt bolag. Det är en förutsättning för att kunna ge ut en företagsobligation (samt även för att kunna genomföra en börsintroduktion).
"Det handlar om att i framtiden ha möjligheten att kunna arbeta med olika typer av finansiering, exempelvis om man ska ge ut en obligation. Då behöver man vara ett publikt AB. Det är alltså inte något dramatiskt eller ett tecken på att vi ska börsnoteras, för att vara tydlig", skrev Klarnas marknadschef Erik Engellau-Nilsson i ett mejl till Breakit förra veckan, i samband med skiftet till publikt bolag.
Klarna har valt att inte avslöja vilka långivarna är. Bolaget skriver dock i ett pressmeddelande att det handlar om "stora nordiska obligationsinvesterare".
Av ett pressmeddelande framgår att Klarna betalar en rörlig ränta på 4,5 procent plus den så kallade tremånaders Stibor-räntan. Stibor är den ränta som banker betalar när de lånar av varandra, och den fungerar ofta som en referenspunkt för upplåning i Sverige.
Tremånaders Stibor är för närvarande negativ, liksom Riksbankens styrränta, vilket innebär att Klarnas ränta till en början bara är 4 procent.
”Vår räntemarginal på denna efterställda obligation är 4,5 procent och vi tycker att det är ett kvitto på att vi har mognat och att vi ses som en stabil och stark spelare. Vi kommer även ut billigare än många jämförbara bolag vilket är en kvalitetsstämpel”, säger bolagets finanschef Hannes Wadell till Di Digital som var först med att skriva om obligationen.
Klarna-grundarna har tidigare genomfört en rad åtgärder för att behålla kontrollen över företaget. De har exempelvis tagit in riskkapital till sitt eget ägarbolag, alltså det företag som i sin tur äger aktier i Klarna, från en grupp privatinvesterare - bland andra Altor-grundaren Harald Mix.
Genom att ge ut preferensaktier till privatinvesterarna har grundarna fått loss pengar för att täcka sina ägarandelar i Klarnas nyemissioner. På så sätt har grundarna kunnat behålla röstmakten över betalbolaget.