Det är en mörk bild som målas upp av näringslivet.
Iallafall sett till de senaste två åren. Många gånger handlar rubrikerna i media om sparpaket, uppsägningar, rekonstruktioner och ett kraftigt ökat antal konkurser.
Techsfären har inte skonats.
Bland bolagen som Breakit bevakar har flera hajpade satsningar gått i stöpet. Memmo, Storekey och Volta Trucks var några av uppstickarna som tvingades lägga ned ifjol. I år har Cake, Tom Hope och Kavall gått samma öde till mötes, för att nämna några. Hela listan över tech-utmanarna som stupat hittills i år hittar du här.
Men techsfären och kapitalsuktande startups är långt ifrån ensamma om att drabbas av vad som tycks vara en våg av konkurser.
Under 2022 gick 6849 svenska företag i konkurs och 16.159 anställda påverkades av uppsägningar. Året efter ökade siffran. Då gick 8868 bolag i stöpet och 20.712 anställda berördes, enligt myndigheten Tillväxtanalys.
Det kanske inte är så konstigt att en dyster bild målas upp. Men hur alarmerande är de här siffrorna egentligen?
Betydligt högre siffra i år
Peter Frykblom, chefekonom på myndigheten, menar att man bör backa bandet för att få ett bättre perspektiv.
I genomsnitt har 7404 bolag gått i konkurs varje år mellan 1996 och 2023. Därmed är antalet konkurser år 2023 hela 20 procent över ett historiskt genomsnitt. Däremot motsvarar ökningen av antalet berörda anställda i konkurserna under året endast 3 procent över snittet.
“Det är en kraftig men inte unik ökning konkurser, särskilt om vi ser på antalet berörda anställda”, säger Peter Frykblom.
Statistiken sträcker sig tillbaka till 1996, det vill säga 28 år tillbaka i tiden. Under fjolåret var antalet konkurser det tredje värsta året, medan det hamnade på fjortonde plats sett till antalet berörda anställda under de här åren. Det finns alltså 14 år under den här perioden där fler anställda har påverkats av att företag gått i stöpet.
“Det ger ett tidsperspektiv. Förra årets konkursvåg var historiskt hög vad gäller antalet konkurser, men bilden ändras drastiskt om vi ser till antalet berörda anställda. Detta är något som inte stämmer med den bild som återges i media”, säger Peter Frykblom.
Men om bilden som målats upp varit dyster, kan den komma att bli ännu mörkare.
Tittar vi på året i år hade 7135 bolag kastat in handduken fram till sista augusti, och 18.042 personer blev genom det av med sina jobb. Det motsvarar en ökning med 31 respektive 46 procent, jämfört med samma period under 2023.
Hur illa anser du att 2024 hittills har varit sett till konkurser?
“Konkurserna har varit avsevärt högre under 2024, liksom antalet berörda anställda. I den här takten som vi hittills har haft i år så kommer vi troligtvis upp i nivå med de högsta historiska nivåer vi har sett under närmare 30 år.”
Därför går så många i stöpet
Att konkurserna har ökat de senaste två åren har flera skäl, menar han.
“Kravet på aktiekapital i aktiebolag sänktes från 50.000 kronor till 25.000 kronor under år 2020, vilket gjorde att antalet företag som startades i denna företagsform ökade, men de hade alltså mindre i kassan från början. Det kan vara en anledning till att unga bolag tvingats lägga ned de senaste åren.”
“Vi vet ju sedan tidigare att omkring 40 procent av alla bolag som startas läggs ner inom fem år. Samtidigt startades det mängder av nya företag under pandemin, vilket också gör att vi borde förvänta oss en ökning av antalet konkurser”, säger han.
Dessutom överlevde många företag under pandemin tack vare de statliga stöden som fanns att söka, fortsätter han.
“I epidemiologi pratar man om överdödlighet och underdödlighet. Under pandemin hade vi en underdödlighet när det gäller företag – konkurserna gick ned väldigt mycket när pandemistöden kickade in. Det ledde i sin tur till att företag som räddades av stöden går i konkurs nu istället.”
Dessutom har mängder av bolag beviljats anstånd av skatteinbetalningar.
“Många av de här bolagen har svårt att betala, vilket gör att flera av dem kan uppleva hård press. I och med inflationen så har dessutom efterfrågan från konsumenter minskat. Därför tror jag att vi kommer fortsätta se en hög nivå av konkurser under resten av det här året samt under nästa år.”
Startups som försvinner tidigt
Blickar vi mot USA och startupbolag så har antalet som gått i konkurs ökat med hela 60 procent sedan förra året, skriver Financial Times. Men hur ser det ut för så kallade startupbolag i Sverige?
“Det vet vi inte, för det finns ingen vedertagen definition av vad en startup är. Det vi vet är att cirka 40 procent av alla företag som startats antingen läggs ned eller försätts i konkurs inom fem år efter starten, så det kan ge en fingervisning.”
Men närmare 90 procent av företagen som försvinner inom loppet av fem år går inte i konkurs, utan läggs bara ned, tillägger han.
“Det här beror på att ungefär hälften av de här verksamheterna är enskilda firmor, och går en sådan i konkurs innebär det att ägaren också går i personlig konkurs. Så bland den typen av bolag är konkurser inte lika vanligt, utan man lägger ned verksamheten innan man tvingas gå i konkurs.”
Att det i media går att läsa om att hajpade startups som tvingas lägga ned tycker han inte är så konstigt.
“Även om räntorna är på väg ner så är det betydligt kärvare för startups att få in riskkapital. För förlustdrivande bolag som har lagt allt krut på att växa, och inte alls så mycket krut på att göra vinst, är det tufft”, säger han.