Breakit logo
Sök ikon
Breakit logo

GÄSTKRÖNIKA

JONAS ÅSTRÖM: Vågar Stockholms investerare se bortom SaaS?

Artikel bild
Jonas Åström, grundare av Recuro och Hårdvarupodden. Foto: Press

“Ni är lite för mycket hårdvara just nu” – ett citat från en VC-fond. 

Hårdvara är det nya heta. Fler och fler förstår nämligen att man inte kan lösa alla världens utmaningar med hjälp av mjukvara, utan att det krävs elektronik, mekanik, fysik och kemi, för att driva utvecklingen framåt. För det behövs rätt typ av kapital, kanaliserat till rätt idéer. 

Men frågan är om investerarna vågar vara med på tåget?

Det skriver Jonas Åström, grundare Recuro och Hårdvarupodden, i en gästkrönika.

Breakit

Breakit

nyheter@breakit.se

I våras skrev jag en krönika om att hårdvarubranschen är kritisk för att rädda världen, men att branschen måste bli coolare. Generellt behöver ekosystemet inom "icke-mjukvarubranscher" kopplat till entreprenörskap, talang och kapital, förstärkas i alla led.

En kritisk del av detta ekosystem är de som sitter på pengarna: Investerarna. I mjukvarubranschen har investerarcommunityt varit nyckeln för att driva på branschen, och göra SaaS så hett som det nu varit de senaste åren. Detta gäller inte minst i huvudstaden där många nischade tidiga investerare för just mjukvara finns. 

Men när det gäller hårdvara eller deeptech-bolag så ser det ofta annorlunda ut. 

De senaste månaderna har jag varit direkt inblandad i tidig finansiering av flertalet tidiga hårdvarubolag (dvs bolag med någon typ av fysisk teknisk produkt). Jag har även via Hårdvarupodden intervjuat framträdande entreprenörer och bland annat pratat om deras finansieringsresa. 

Utifrån ovan två perspektiv så framträder en tydlig trend: Änglar, VCs och annat riskkapital tycker det är jätteintressant att prata hårdvara – men de vågar sällan committa. I de fall där de väl har committat och gått in med pengar, så finns det stor risk att deras förväntningar grusas efter något år. 

Min analys är att denna brist på commitment i huvudsak beror på tre faktorer: 

  • Tidshorisont: Det tar ofta längre tid och är mer kapitalintensivt att bygga hårdvarubaserade bolag. Iterationstiden och felkorrigeringstiden är längre. Fler parter och kompetenser är ofta inblandade. Det är svårare att sälja innan man faktiskt har en fungerande produkt. Allt detta gör att tidshorisonten blir längre och att det därför är mindre intressant för många investerare.

  • Fondstruktur: De flesta VC-fonder har en livscykel på runt 10 år. Detta förefaller sig ju naturligt eftersom investerare vill ha tillbaka sina pengar (and then some!), samt att det är en rimlig horisont för ett relativt enkelt mjukvarubolag. Som beskrevs ovan är ju dock horisonten för hårdvarubolag oftast längre, vilket gör att denna struktur då passar sämre.

  • Kompetens: Låt oss vara ärliga. SaaS är enkelt. Alla fattar SaaS. Det krävs sällan något tekniskt djup som investerare för att förstå vad man köper in på. Hårdvara däremot: De flesta fysiska produkter består av ett sammelsurium av mekanik, elektronik, materialval, tillverkningsprocesser, komplexa leveranskedjor, eftermarknadshantering, med mera. Det är inte många investerare som rent krasst förstår detta – och därför ser de ofta risken som högre än vad den är.

Dessa tre faktorer gör att hårdvara eller deeptech ofta ratas, till förmån för mjukvara eller digitala tjänster. 

En annan viktig finansieringslösning för denna typ av bolag är inkubatorer, science parks och lärosäteskopplade venture-bolag. Dessa aktörer fyller en viktig funktion för hårdvaru- och deeptechbolag, men denna form passar inte för alla bolag som söker kapital. 

Varför borde då fler investerare våga mer inom hårdvara (kontra mjukvara)?

  • Potentialen till innovation är fantastisk givet hur snabbt teknikutvecklingen går. Speciellt hett just nu är elektrifiering, automation och försvar, och  bara inom dessa tre områden är affärspotentialen enorm.

  • Hårdvara blir en enabler för att skapa nya affärer och öppna upp nya marknader. Ta iZettle, Apple och Yubico som exempel. I dessa fall har hårdvaran varit en viktig grund för att bygga bolagen, även om de inte ses som “hårdvarubolag”.

  • Stickyness kan vara högre och konkurrensen lägre. Detta eftersom en fysisk produkt eller teknologi kan höja barriärerna för att kunderna ska välja en annan lösning, eller för att nya konkurrenter ska ta sig in.

  • Risken behöver inte vara särskilt mycket högre än för mjukvarubolag. Det finns duktiga entreprenörer som snabbt och effektivt kan driva produktutveckling, utan att det behöver kosta skjortan eller ta lång tid. Viktigt är dock att hitta erfarna personer som faktiskt har byggt liknande produkter förut. Annars underskattas lätt komplexiteten.

  • Diversifiering är viktigt för alla investerare – och att bara satsa sina pengar i mjukvarubolag har tydliga nackdelar. Detta har inte minst märkts de senaste åren när dessa bolag haft tuffare från ett värderingsperspektiv.

Jag hoppas att fler investerare framåt vågar se bortom mjukvara och även fokusera på hårdvara och deeptech. För att göra det framgångsrikt behöver man tänka om och bygga upp rätt förutsättningar (kompetens, struktur, samarbeten, etc). Det behövs också nya finansieringsformer för denna typ av bolag, där offentliga och privata medel kombineras och kanaliseras på rätt sätt.

Om ovan inte sker, så går vi miste om världsförändrande bolag som behöver kapital, och investerare går miste om bra möjligheter.

JONAS ÅSTRÖM, grundare av Recuro och Hårdvarupodden,
samt ängelinvesterare i teknikbolag. Med inspel från Pär Hedberg, grundare av Sting.

Läs mer