När pandemin bredde ut sig fick bolagen agera för att försöka försäkra sig om sin överlevnad. Ett sätt var att söka krisstöd för korttidsarbete, det vill säga minska kostnaderna och behålla personalen genom att låta anställda gå ner i tid med bibehållen lön.
Men hur bra fungerade stödet?
Ny svensk forskning visar stora brister. I flera fall handlar det om direkt förödande effekter.
Varken bland mikrobolagen, med 0-9 anställda, eller småföretagen, med upp mot 50 anställda, ökade överlevnadsgraden för bolag som sökt stödet, enligt Åsa Greks doktorsavhandling vid Högskolan i Dalarna som sajten Esbri skriver om.
Det var till och med så att sannolikheten för att gå i konkurs ökade med 2 procent för mikrobolag som mottog stödet jämfört med de som inte ansökte om något stöd alls, enligt forskningen.
”En förklaring till det kan vara att flera av dem redan hade kniven mot strupen ekonomiskt innan pandemin bröt ut, och såg kanske det som en sista väg till överlevnad. Men i stället blev ansökningsförfarandet spiken i kistan eftersom det var en sådan komplicerad process”, säger forskaren Åsa Grek till Esbri.
För medelstora och stora bolag som är vana vid komplicerade ansökningsprocesser minskade risken för konkurs.
Stödet var inte den enda pandemirelaterade insatsen som i flera fall blivit ett gissel för företagen. I våras skrev vi på Breakit att startupbolag satt med en skatteskuld på 1 miljard kronor efter de tillfälliga skatteanstånden.
Den största skulden av alla techbolag på listan stod elsparkcyklarna Voi för. Här handlade det om 80,6 miljoner kronor – ett anstånd som motsvarade 11 procent av bolagets totala omsättning.
Vill du vara först med det senaste? Ladda ner Breakits app här och aktivera pushar – då missar du aldrig en viktig nyhet.