I takt med att klimatförändringarna blir alltmer påtagliga världen över så letar entreprenörer nya, smarta lösningar för att bromsa och vända de värsta effekterna. Hajpen kring greentech har varit enorm och investerare har lagt miljoner och åter miljoner på produkter och tjänster som ska bygga ett mer hållbart samhälle.
Lite mer i skymundan verkar Emil Jörnelid och Sveriges över 300 000 familjeskogsägare. Privatpersoner som tillsammans tar hand om 48 procent av skogen i landet. De utgör Skogslandslaget, och deras uppdrag är tydligt: Att vi även i framtiden ska ha en välmående och hållbar skog att njuta av och i – samtidigt som de bidrar till att vända på klimatförändringarna.
”Svårt att räkna hem all tid man investerar”
För i jakten på mer hållbara produkter finns en hel del att hämta i skog och mark.
”Det är en missuppfattning att vi som brukar skogen inte bidrar till klimatomställningen. Vi behöver bruka skogen för att kunna förädla träden till kläder, textilier, byggnadsmaterial och andra produkter som sänker vårt klimatavtryck”, säger Emil Jörnelid.
LÄS MER: Det här är Skogslandslaget
Han och brodern brukar i dag mark som gått i arv i fem generationer. För dem är det inte de ekonomiska faktorerna i skogsbruket som är avgörande.
”Ur ett ekonomiskt perspektiv blir det svårt att räkna hem all tid man investerar, det ger en väldigt låg avkastning per arbetad timme. Men i allt vi gör finns det en stolthet i att ta hand om marken som vår familj har ägt i generationer”, menar Emil Jörnelid.
”Det enda som återstår är att bidra till klimatarbetet”
Syskonen har påbörjat ett projekt för att återställa tidigare våtmarker på sin mark - en omtalad fråga som för de flesta endast har flimrat förbi i nyhetssändningarna.
Utdikningen av våtmarker i skogarna startade på 1700-talet, under en tid då Sverige led av svält och fattigdom. Målet var att skapa mer bördig jord, vilket man till slut lyckades med. Nu, när dikena har spelat ut sin roll, fyller bröderna igen sina, och återskapar våtmarker.
”Vi skapar en ny vattenreglering där avrinningen sker långsammare eller inte alls. På så sätt får vi en högre vattennivå i marken under större delen av året. När man våtlägger marken så begränsas förmultningsprocessen, och därmed minskar koldioxidutsläppen. Utöver det så bidrar man även till den biologiska mångfalden, och ger nya hem till många växtarter och djur”, säger Emil.
För bröderna är arbetet viktigt, eftersom den obrukbara torvmarken – som tidigare bidragit till samhällets utveckling – idag står för stora utsläpp av växthusgaser.
”Utsläppen beror på förmultningsprocessen som sker i de utdikade och torrlagda markerna. När materialet bryts ner sjunker även marken, och i förlängningen blir den därför obrukbar för både jord- och skogsbruk. Det enda som återstår att göra med den då är att bidra till klimatarbetet genom att återigen förvandla det till våtmark”, berättar Emil Jörnelid.
Vill skapa turistmål – och värna framtida generationer
I framtiden har han en vision om att de nya områdena som skapas ska bli mer tillgänglig för besökare. Till exempel kan campare besöka området för att njuta av naturen och de arter som frodas i markerna. Samtidigt växer familjens skog på andra platser och bidrar till både biologisk mångfald och vårt framtida hållbara samhälle.
”När det gäller att förvalta och bruka skogen på ett noggrant sätt har vi ganska hög svansföring. Många i landet tror att all skog ägs av storbolag, vars enda mål är att nå så hög avkastning som möjligt – främst genom stora slutavverkningar. Men som familjeskogsägare utförs arbeten med mer omsorg och i mycket mindre skala. Detta småskaliga skogsbruk behövs för att främja mångfalden. Marken måste vara brukbar även för de kommande generationerna, något vi är stolta över att bidra till”, avslutar Emil Jörnelid.