På onsdagen besökte Sveriges näringsminister och vice statsminister Ebba Busch Kungliga tekniska högskolan, KTH, för att diskutera hur man skapar det allra bästa klimatet för startups och scaleups i vårt avlånga land i norr.
Näringsministern kom väl från scen inte med några nya revolutionerande idéer eller uppslag, och rubrikerna från eventet kom att handla om helt andra saker (se nedan) än om innovationskraft, regler för optionsprogram och tillgång till kapital.
Evenemanget anordnades nästan på pricken två veckor efter att regeringen gett innovationsmyndigheten Vinnova i uppdrag att, som Ebba Busch uttrycker det, “städa” bland de flera olika monetära stöd som den offentliga apparaten på olika sätt, och på flera nivåer, betalar ut till unga bolag.
Det övergripande målet för denna uppröjning är mer bang för varje stödkrona, eller högre “effektivitet” som näringsministern säger sig eftersträva.
Enligt henne finns en oförmåga att prioritera i nuvarande lapptäcke av stöd.
Det gäller “att våga prioritera några områden som gör att vi verkligen excellerar och blir bäst inom dem. Det är en tuff diskussion för politiken att föra, men jag tror att det är helt avgörande”, säger Ebba Busch till Breakit som fick ställa några få frågor till henne efter eventets paneldiskussion och innan hon av Säpo eskorterades bakvägen till en väntandebil.
Vilka kategorier av bolag som Ebba Busch som näringsminister tycker är extra lämpliga att ge stöd till vill hon inte ge några besked om alls. Det är sådant som Vinnovas inventering ska visa för regeringen, hoppas hon.
“För det andra har vi för dåligt underlag för vad som fungerar. Och det är en del av uppdraget till Vinnova – att säkerställa vad som får effekt, vad gör skillnad och vad är det vi ska prioritera”, säger Ebba Busch till Breakit.
Men kommer det att bli mer eller mindre pengar till startups och scaleups efter det här?
“Jag kommer inte sätta några siffror på detta nu, och vi är till exempel nu inne tuffa förhandlingar vad gäller forsknings- och innovationsproppen. Min ambition är mer och effektivare. Och i valet mellan de två är effektivare viktigare än mer”, svarar näringsministern.
Finns det någon bra modell för detta, till exempel i något annat land?
“Det finns delar där vi tittar på Finland som ju har stora problem med sin ekonomi i övrigt, men man triggas ju av att de så tydligt avsätter medel till innovation. Det är ett sätt att inspireras av. Och Danmark inspireras jag mycket av när det gäller tempo i beslutsfattandet när det gäller innovation, särskilt inom life science. Där har vi mycket att lära”.
Intervjun, och Ebba Busch scenuppträdande, ackompanjerades av taktfasta slag och kastade vattenballonger mot evenemangslokalens fönsterrutor. Utanför stod en ganska stor skara propalestinska demonstranter, många av dem maskerade. Flera personer greps och cirka 20 frihetsberövades senare, enligt nyhetsbyrån TT.
På scenen deklarerade Ebba Busch samtidigt att Sverige har “sin tuffa hemläxa” att göra, och då i ett helt annat ämne än det protestanterna utanför skanderade om.
“Det händer så otroligt mycket bland våra startups och scaleups. Tempot är rasande. Ligger vi i politiken inte nära i det tempot, och om vi inte är beredd att göra annorlunda (jämfört med idag; reds anmärkning), så kommer vi att bli omsprungna”, förtydligade Ebba Busch i den korta intervjun med Breakit.
“Det är den stora attitydförändringen som behöver ske från det offentliga. Vi vilar på de rankingar Sverige har i dagsläget, vi vilar på de stora bolag som har lyckats hittills, vi jagar inte nästa. Det är då man bli omsprungen”, fortsatte hon.
Hur mycket pengar som totalt snurrar runt i det berörda stödsystemet per år kan inte Klimat- och näringslivdepartementet svara på idag. Det finns så många olika typer av stöd och de berörda aktörerna rapporterar på olika sätt, heter det från departementet.
Vinnova ska senast den 31 oktober 2024 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget myndigheten fått från regeringen.