För ett år sedan fick Breakits läsare en ovanlig uppmaning. Jag bad er skicka in era största problem i utbyte mot 5 procent i min nya startup. Mitt löfte var att förvandla era bästa problem till framgångsrika startups – allt inom loppet av tolv månader. Ni skickade in 450 problem! Vilka tillsist resulterade i två bolag.
Spillo – motverkar alkoholsvinnet genom att erbjuda en marknadsplats där vinimportörer och bryggerier kan sälja sitt överlager direkt till restauranger.
Lawrence – en AI-bolagsjurist som automatiserar vardagsjuridiken för företagare.
Medgrundare rekryterades, plattformar byggdes och hemsidor lanserades – allt för att klara det tuffa uppdraget att nå product-market fit inom ett år. Men vad innebär egentligen product-market fit och hur vet du om ni har uppnått det? Definitionen varierar beroende på bransch och affärsmodell, men här är några datapunkter jag tittar på när jag utvärderar ett bolag i tidig fas:
-
När användare vill betala för din produkt
-
När användare vill byta till din produkt
-
När användare vill testa din produkt
-
När användare förstår vad som är unikt med er produkt jämfört med konkurrenter
-
När leverans är ett större problem än tillväxt
Så hur har det gått? Har Spillo och Lawrence lyckats nå product-market fit? Och vilka har varit våra största utmaningar?
Spillo mötte samma utmaning som alla marknadsplatser – hur skapar du tillgång och efterfrågan samtidigt? För att lösa problemet la vi våra besparingar på att köpa upp ett lager med vin. Det visade sig vara ett lyckat drag och idag har Spillo ett 50-tal återkommande kunder, varav flera är stora krogkoncerner.
Spillo har idag avtal med majoriteten av de största vinimportörerna och bryggerierna i Sverige och förväntas omsätta minst 3 miljoner kronor under första året. Nu gäller det att hitta receptet för att skala, men jag tycker att vi kan säga att Spillo har nått den första nivån av product-market fit.
Lawrence står inför samma utmaning som många nystartade techbolag idag: hur bygger du ett techdrivet bolag utan riskkapital? Tidigare kunde du resa kapital på en pappersidé, men nu krävs ofta en färdig produkt och betalande kunder för att fånga investerarnas intresse. Lösningen är "bootstrap tech" och dedikerade medgrundare som är beredda att leva på nudlar.
Genom partnerskap och smarta AI-lösningar har Lawrence byggt en produkt för några hundratusen, som annars hade kostat 10-tals miljoner kronor. Fördelen med "bootstrap tech" är att du fokuserar på det som skapar mest värdeskapande för användarna. Nackdelen är att det tar tid och att du får leva på nudlar. Efter ett års utveckling är Lawrence redo för lansering och det är dags att bevisa att vi kan få betalande kunder och nå product-market fit, och därmed få investeringar för att skala upp. Kort sagt: vi är på gång men här lyckades vi inte nå målet på ett år.
Så här gick det – och det här har jag lärt mig
Så hur bra var receptet egentligen? Går det att bygga en framgångsrik startup utan en affärsidé eller grundare från start? Nja, skulle jag svara. Jag tror fortfarande att det är avgörande att lägga mycket tid på att identifiera rätt problem. Jag hade till exempel aldrig kommit på Spillo själv, men tack vare kunniga personer med erfarenhet av problemet kunde vi hitta en ny affärsidé som ingen annan tänkt på. Däremot var det en miss att inte ha ett komplett grundarteam från start. Nu har vi haft tur att få in duktiga personer i bolagen, men hade vi haft en CTO i Lawrence direkt, så hade vi kunnat springa mycket snabbare. -
Så efter ett års experimenterande skulle jag vilja revidera och koka ner receptet till: Lägg tid på att identifiera rätt problem, men ha ett grundarteam från start som har erfarenheten och kunskapen att bygga det som krävs för att lösa problemet och ta in betalande kunder direkt – även om produkten inte är klar.
Tack för att ni hängt med på resan och lycka till med era bolagsbyggen!