Jag har i tidigare krönikor argumenterat för att många bolag i tidig fas stannar upp eller dör i det så kallade kapitaldiket, speciellt bolag som befinner sig utanför huvudstaden. Bristen på riskvilligt kapital utanför Stockholm skapar hinder för det svenska techundret. Ibland har dock bolagen och ägarna sig själva att skylla. Bakom kulisserna kan en oförsiktig hantering av kapitalstrukturen resultera i en krossad dröm.
Den oroande trenden med så kallade "Broken Cap Tables" har under senare tid blivit alltmer påtaglig för oss investerare. En trasig aktiebok kan vara förödande för en startups framtid. Med felaktigheter som fel i transaktionsdokumentation, bristande information om ägarstrukturer, eller tvister om ägarskap, kan detta inte bara skapa förvirring utan också leda till kostsamma och tidskrävande rättsliga utmaningar. Detta gynnar varken grundare eller investerare.
Ofta handlar problemet dock om passiva affärsänglar. Mindre investerare, som kanske inte har kapital tillgängligt för att göra följdinvesteringar, väljer därför ofta att inte vara med på framtida investeringsrundor. Effekten av detta är att de blir utspädda, tappar incitament och intresse att engagera sig och till sist sitter de där med det jag kallar "döda aktier". Dessa spär ut ägarstrukturen och skapar osäkerhet kring företagets finansiella stabilitet. För att undvika dessa potentiella fallgropar bör entreprenörer vara selektiva i sina finansieringsbeslut och noga överväga hur varje affärsängel kan påverka framtida kapitalanskaffning. Man bör ställa sig frågan ”kommer denna investerare kunna vara med några år framåt i tiden?”.
För att undvika dessa fallgropar bör entreprenörer noga överväga hur varje affärsängel kan påverka framtida kapitalanskaffning
Ett sätt att adressera detta problem, och samtidigt stärka kapitalstrukturen för startups, är att underlätta följdinvesteringar för affärsänglar. En av de mest effektiva lösningarna skulle vara att staten tar på sig uppdraget att erbjuda lättnader för affärsänglar genom olika finansiella instrument såsom lån och garantier.
Genom att erbjuda investeringslån med stöd från staten, kanaliserat genom exempelvis Almi, skulle affärsänglar kunna få tillgång till kapital för följdinvesteringar till förmånliga villkor. Låga räntor och långa återbetalningstider skulle ge dem möjlighet att aktivt och långsiktigt stödja företag de tror på utan att riskera sin egen ekonomi allt för mycket.
Borgenslösningar är en annan viktig del av ekvationen. Genom att staten delvis eller helt borgar för affärsänglarnas lån skulle risken för långivare minska betydligt. Detta skulle inte bara underlätta för affärsänglar att få finansiering utan också öka deras incitament och därmed engagemang i företagen de investerar i, vilket i sin tur kan bidra till att skapa en sundare kapitalstruktur och minska risken för "Broken Cap Tables".
Utöver detta, bör samarbetet med statliga Saminvest breddas för att inkludera fler affärsänglar och startups. Idag gör man det via ett affärsängelprogram kopplat till sju inkubatorer i landet men genom att utöka antal inkubatorer eller nyttja exempelvis Almi Invests resurser och expertis kan vi öka antalet så kallade SIA änglar (änglar med saminvesteringsavtal). Därmed ökar chanserna till framgångsrika investeringar i hela landet som i sin tur minskar risken för diskrepanser i aktieboken.
En väl fungerande kapitalstruktur är avgörande för en startups framgång och tillväxt. Genom att underlätta följdinvesteringar för affärsänglar kan vi skapa en miljö där företag kan växa och blomstra utan att drabbas av hinder som "Broken Cap Tables". Staten har en viktig roll att spela i detta sammanhang genom att erbjuda lättnader och stöd för investerare som vill bidra till Sveriges entreprenörsanda och innovation.
GÖRAN CARLSON, Northern CapSek Ventures