Denna artikel publicerades ursprungligen i juni 2016. Den senaste utmanaren är danska Reshopper, som nu kliver in i Sverige.
Mediejätten Schibsteds köp av begagnatsajten Blocket för 13 år sedan lär vara ett av de mest lyckade förvärven i den svenska mediebranschen.
Prislappen var 183 miljoner kronor.
Pengar som i dag framstår som en spottstyver.
Den forne TV4-bossen Jan Scherman har senare grämt sig över att TV4 tidigare samma år tackade nej till att köpa Blocket till förmånliga villkor efter att ha byggt varumärket via reklammattor i TV4.
Men nu är frågan om sedelpressen Blocket håller på att stanna av.
Bolagets bokslut, som precis har blivit offentligt, visar nämligen att tillväxten stannar på 2 procent. Det kan jämföras med en tvåsiffrig tillväxt varje år 2009-2013 och 9 procent för 2014.
Vd:n Jan Prokopec dementerar dock kraftfullt att framgångssagan Blocket skulle ha nått sin topp.
”Det kan jag på rak arm svara att det har vi inte gjort. Det finns bra potential i flera intäktsströmmar”, säger han.
Jan Prokopec hänvisar istället till siffrorna i ägaren Schibsteds rapporter, som visar fortsatt tvåsiffrig tillväxt för affärsområdet där Blocket ingår. Där klumpas dock Blockets siffror ihop med Bytbil och sedan 2015 även Servicefinder.
Vad både Jan Prokopec och analytiker är överens om är att gamla kläder, tennisrackets och avlagda brödrostar inte är den enda vägen framåt för tillväxt.
”Vi fokuserar bland annat på att driva nysatsningen på jobb och företagsannonsering från exempelvis bilhandlare. Det finns även stor potential i både bannerannonsering och radannonser från företag”, säger Jan Prokopec.
I Schibsteds årsrapport för 2015 framgår att Blocket ”lägger resurser på att bygga nya intäktsmodeller” för att säkra långsiktig tillväxt.
Det kan behövas.
Fler aktörer sneglar på marknaden för handel privatpersoner emellan. En av dem är Schibsteds uttalade huvudfiende: jätten Facebook.
Läckan avslöjar hotet från väst
”Varför ikonen för min messenger-app försvunnit”, skrev en av Facebooks 1,6 miljarder användare till den sociala jättens hjälptjänst hösten 2015.
Något som hette ”Local Market” dykt upp i hennes Iphone istället för Messenger.
Snart kom ett till vittnesmål.
”Samma sak här. Knappen för marknadsplatsen dök upp, men försvann efter ett par minuter”, skrev en man bosatt i Melbourne, Australien.
Techcrunch plockade upp nyheten – och grävde djupare. Enligt sajten fylldes ”Local Markets” upp med tusentals begagnade föremål. De sögs i sin tur upp från de otaliga användarskapade köp- och sälj-grupper som finns på Facebook.
30,610 personer är med i gruppen ”Köp/byt/sälj Stockholm”. En mängd hyperlokala varianter finns likt grupper skapade kring specialintressen. 4625 personer är med i ”Mini rodini köp & Sälj”, där barnkläder från det hajpade svenska märket byter ägare till fantasisummor.
Det är engagemanget i dessa grupper som Facebook av allt att döma vill styra upp på ett sätt som starkt påminner om Blocket.
Förutom att Facebook når 46 procent av alla svenskar varje dag finns en annan sak som talar för att jätten skulle kunna ta en rejäl tugga av marknaden.
Det är gratis. Blocket tar betalt av säljarna.
Enligt Rasmus Engberg, rutinerad medieanalytiker på Handelsbanken, hotas framförallt den stora volymen av småannonser där försäljningspriset är lågt.
”Den delen finns det ett stort frågetecken kring. Utomlands är den delen nästan alltid gratis. Det är de större transaktionerna som folk är beredda att betala för, som bilar, bostad och jobb”, säger han.
Jan Prokopec tänker dock bita sig fast vid betalmodellen för Blocket.
”Vi ser att gratisalternativen främst har billigare produkter, med sämre kvalitet. Vi är nöjda med den affärsmodellen som vi har”, säger han och pekar på Blockets effektivitet.
25 procent av allt som läggs upp säljs inom den första dagen. Tio procent går inom den första timmen.
Om Facebook skulle lansera en supertjänst, hur skulle det slå mot er affär?
”Det är inte funktionaliteten som är det avgörande, det är effektiviteten på sajten och där är vi unika. Så länge vi kan fortsätta att vara det kommer Blocket att vara framgångsrikt. Det sker ju redan handel på Facebook i dag vilket driver begagnatsegmentet och gynnar oss som marknadsledare”
Blocket-klonerna centrala för Schibsted
Jämfört med Blocket blev prislappen betydligt högre när Schibsted 2010 köpte loss Leboncoin – Frankrikes motsvarighet.
Affären gjordes till en värdering på 400 miljoner euro.
I dag är Leboncoin Schibsteds enskilt viktigaste affär på begagnatmarknaden.
För många svenskar är Schibsted känt som ett tidningshus, med Aftonbladet och SvD under sina vingar. Men i reda siffror har bolagets Blocket-kloner – de finns i 24 länder – blivit mediehusets finansiella ryggrad.
De utgör merparten av Schibsteds börsvärde, och står för en förkrossande majoritet av bolagets resultat.
Under 2015 levererade köp- och säljsajterna, samlade i affärsområdet "online classifieds" 73,3 procent av Schibsteds totala rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA).
Första kvartalet 2016 var siffran 90 procent, enligt Breakits beräkningar. Marginalerna får medieaffären att blekna.
Skulle lönsamheten gå ned på grund av ökad konkurrens vore det ett hårt slag för hela Schibsted. Svenska Blocket är en bra värdemätare, då Sverige ligger långt fram gällande konsumenternas mognad för affärer i mobilen.
Jan Prokopec vägrar att se några moln på Blockets himmel. Han kan luta sig tillbaka på att Blocket har genererat 2 miljarder kronor i ren vinst över de senaste fem åren.
”Jag är övertygad om att Blocket kommer att vara en framgångssaga även om tio år”.
Så när när spränger ni miljardvallen i omsättning?
”Det kommer jag inte kommentera, förutom att jag konstaterar att vi närmar oss den nivån och att vi ser positivt på framtiden”.
KLICKA I DIAGRAMMET NEDAN FÖR ATT SE ALLA SIFFROR ÖVER BLOCKET AB.