”Rätten att bli glömd” av sökmotorer blev ett begrepp efter en banbrytande dom i EU-domstolen i det så kallade Costeja-målet. Den tvingade också sökjätten att skapa en omfattande apparat för hantera tiotusentals ansökningar från allmänheten.
Alla EU-medborgare kan sedan i maj 2014 ansöka hos den dominerande sökjätten Google om att få länkar bortplockade från sökresultaten.
Men många får nobben. I Sverige har 6 av 10 fått nej.
En av dem är en 45-årig man, som tidigare var vd för ett bolag inom byggbranschen.
I en tidningsartikel beskrevs han som en ”skojare” som hade ”lurat branschen”. Dessutom uppgavs att han skulle ha hotat med att bussa det ökända motorcykelgänget Hells Angels på en kommun för att driva in pengar, något som byggde på anonyma vittnesmål.
45-åringen lever sedan dess med att den artikeln, och en uppföljande intervju, dyker upp i topp för alla som söker på hans namn.
Själv hävdar han att artiklarna är ”ren smutskastning”.
Googles algoritmer säger motsatsen. Enligt dem är artiklarna de mest relevanta sökresultaten kring den forne byggföretagaren som vi kan kalla Nils.
Nils gav sig inte. Han anlitade en advokat – och stämde Google i en svensk domstol. Nyligen kunde Breakit berätta att domstolens utslag blev ett stort bakslag. Nils förlorade målet, som enligt hans advokat är den första svenska domen kring ”rätten att bli glömd”.
Nu överklagas domen till hovrätten, kan Breakit berätta. För första gången kommenterar Nils nu själv sin kamp mot Google.
”Jag är för yttrandefrihet, och för att journalister ska få skriva vad de vill. Men i detta fall handlar det om rena lögner", säger till Breakit och fortsätter:
"För mig hade det nästan varit bättre att sitta i fängelse i ett år än att ha dessa artiklar kvar i all evighet. Någon måste sätta ned foten och ta kampen mot Google”
Han vill i detta läge inte gå ut med sin verkliga identitet.
Tingsrättens dom slår fast att Nils ska betala Googles rättegångskostnader på 369.000 kronor. Nu tänker han driva tvisten mot Google till högsta instans.
Målet är att få upprättelse, men även att få ett svenskt prejudikat kring "rätten att bli glömd". Ett tidigare fall, som var den första svenska tvisten i frågan, slutade i förlikning.
”Jag tar ett privat lån för att driva detta. Men det handlar inte bara om mig, utan även om alla andra. Ska vi ha en evighetsdatabas, där lögner om personer kan få vara kvar för alltid, då får George Orwell vända sig i sin grav”, säger Nils.
I det lilla perspektivet handlar målet om Davids kamp mot Goliat, en mans kamp för att tvätta sitt digitala rykte. Men Nils process mot Google kan få konsekvenser för den svenska tillämpningen EU-domstolens utslag i Costeja-målet.
Tvisten kan också vara intressant för medierna i Sverige, då tvisten rör sökträffar som länkar till en grundlagsskyddad tidning. För digitala medier kan en förstaplacering i Googles organiska sökträffar innebära en lång svans av söktrafik, år efter år.
För att Hovrätten ska ta upp fallet – som har potential att bli vägledande för hur ”rätten att bli glömd” ska tillämpas i Sverige – krävs prövningstillstånd. Det kan ges om det finns anledning att tro att tingsrättens domslut är felaktigt, eller om andra domstolar behöver ha vägledning inför kommande bedömningar av liknande frågor.
Nils väntar nu på besked från Hovrätten efter att han i måndags lämnade in sin överklagan. Om Hovrätten inte ger prövningtillstånd tänker han driva kampen mot Google vidare till Högsta Domstolen.
"Google har ett ekonomiskt intresse av att allt ska finnas sökbart på nätet, men jag kommer inte att ge mig".
Samtidigt rasar en strid mellan Google och franska myndigheter, efter att landets dataskyddsmyndighet slagit fast att rätten att bli glömd ska utökas till att gälla samtliga Google-domäner. Google överklagade den 19 maj beslutet till Frankrikes högsta förvaltningsdomstol.
Här kan du läsa den senaste statistiken om hur många svenskar som vill bli bortglömda av Google.
Intresserad av hur Googles process går till? Kolla in alla frågor och svar här.
UPPDATERING: Den 13 juni meddelade Svea hovrätt prövningstillstånd.