Vi lägger snart ännu ett år till handlingarna. Ett år då det har blivit tydligt både för privatpersoner och företag att pengar har ett pris. Vi är en generation konsumenter och bolag som har vant oss med en nollräntemiljö eller för att citera Olof Manner, senior ekonom på Swedbank: ”En generation som har vuxit upp i en finansiell sockerskål”.
Det har blivit påtagligt för de flesta konsumenter och företag att det är en ny tid nu. Finansieringsfrågan är helt central och vi har under året bland annat fått se ett antal bolåneutmanare kasta in handduken. I tider då tillgång till kapital blivit avgörande för företags och branschers överlevnad kan fintechbolagen bidra till en positiv samhällsutveckling till exempel då det gäller nyproduktion av energieffektiva bostäder.
Sverige har i ett internationellt perspektiv en hög grad av bankfinansiering vilket förstärker både en låg- och högkonjunktur. I en högkonjunktur tenderar bankerna att vara betydligt mer generösa i sin kreditgivning än i en lågkonjunktur oberoende företagens faktiska betalningsförmåga. Från att både företag och privatpersoner under lång tid i princip haft obegränsad tillgång till billig finansiering ser situationen nu helt annorlunda ut. Sverige har ur ett internationellt perspektiv hög grad av bankfinansiering koncentrerad till fyra storbanker, och när bankerna önskar att dra ned på sin riskexponering slår det även på företag som fortsatt är kreditvärdiga.
Graf från OECD 2022. Bilden visar att Sverige har hög grad av bankfinansiering relativt annan typ av lånefinansiering. Annan typ av lånefinansiering har dock ökat i Sverige sedan 2008.
Bolåneutmanare har fått kasta in handduken bland annat på grund av att det inte har kunnat lösa finansiering för sin utlåning. Banker har även stärkt sin ställning ytterligare då de har kunnat finansiera utlåningsräntor med låga inlåningsräntor och har på så sätt kunnat erbjuda lägre utlåningsräntor än bolåneutmanarna. Haveriet i Silicon Valley Bank exponerade dock den inbyggda svagheten som finns i bankmodellen med kort inlåning och lång utlåning, och som kan få stora spridningseffekter även om det just denna gång blev en något mer isolerad händelse.
Det har varit svårt för någon att undgå krisen inom byggsektorn. Experter kallar byggraset det värsta sedan 1990-talet. Enligt statistik från SCB påbörjades cirka 55 procent färre bostäder byggas under årets första nio månader än under motsvarande period i fjol (byggprognos revidering oktober 2023 – Boverket). Byggkrisen är i stor utsträckning en finansieringskris och här är experterna eniga att det krävs åtgärder för att det inte ska få stora samhällsekonomiska effekter.
Som vi även skrev i en debattartikel på Breakit i mars ska vi komma ihåg att fintech är betydligt mer än coola appar och bättre kundupplevelse. De fintechbolag som skapar hållbara finansieringsmodeller som kompletterar eller kan ersätta bankfinansiering har en viktig roll att fylla i samhället. Det gäller inom bolån, företagsutlåning och fastighetsfinansiering.
Det finns fortsatt kreditvärdiga låntagare men det krävs säkrat kapital för utlåning samt mer tid och handpåläggning för att kunna hjälpa dem. De fintechbolag med kapital att låna ut har under 2023 kunnat växa sin utlåning och bidra till ökat bostadsbyggande och företagande i en tid då riskvilligt kapital är en bristvara. När alla pilar pekar uppåt är det lätt att växa, finnas där för sina kunder och ta ansvar. När pilarna pekar sidledes eller till och med nedåt är det betydligt svårare och mer tidskrävande.
Men det är inte omöjligt – och lite mindre socker kan vara sunt.
ERIKA ELIASSON EKBERGER, styrelseledamot och Senior Advisor Kameo och Founder Arith
SEBASTIAN MARTENS HARUNG, vd och grundare Kameo