Med EU:s nya, komplexa krav på hållbarhetsbokslut, CSRD, intensifieras behovet av data- och redovisningsresurser. Framåt ska hållbarhetsredovisningar utformas enligt två obligatoriska standarder, samt ytterligare tio inom tre fokusområden: miljö, socialt ansvar och styrning. Därtill väntas bolagen ha koll på 1178 (!) datapunkter. Vilka av dessa bolagen behöver förhålla sig till dikteras av en dubbel väsentlighetsanalys.
Därutöver är många frågor ännu obesvarade. I vilken utsträckning ska rapporteringen vara branschspecifik? Vilket stöd som kommer att erbjudas för de som befinner sig i övergångsfasen? Detta väntas EU kommissionen och EFRAG adressera, men till dess vänder sig bolagen till externa parter – konsultbyråerna.
Det finns inte något inneboende fel med att konsulter identifierat det stundande, enorma behovet; Inte heller att bolag, trots enorma prislappar, väljer att outsourca rapporteringen.
Men att förlägga en alltför stor del av den utanför det egna bolaget har sina risker, vilka synliggörs av den tidigare nämnda dubbla väsentlighetsanalysen. Förenklat går analysen ut på att kartlägga bolagets påverkansväsentlighet och finansiella väsentlighet; alltså företagets påverkan på klimatet och klimatets påverkan på lönsamheten.
Detta kräver en djupgående förståelse för den egna verksamheten och miljön i vilken den tar plats. Och att rapportera utan denna förståelse riskerar att drabba bolaget hårt.
I och med att fler företag från alla möjliga branscher förväntas rapportera, kommer det bli svårare att erbjuda en djuplodande analys av varje enskilds kunds väsentlighet. Och försummandet av denna aspekt är en lönsamhetsfråga, då väsentlighetsanalysen kommer att vara avgörande för dirigeringen av kapital mot hållbara bolag.
Men, allt är ännu inte hopplöst. Med rätt åtgärder och en ökad proaktivitet kan bolagen förbättra förutsättningarna inför “D-dagen”. De rekommenderade åtgärderna är följande:
- Datan finns där, det handlar bara om att förvalta den
Ett företag är fullspäckat med relevant data – man måste bara tillvarata den. Genom att implementera rätt verktyg för mätning, analys och dokumentation är man i en betydligt bättre position inför CSRD.
- Framförhållning är A och O
Ju tidigare man är igång, desto lättare blir det när det är dags att efterleva EUs nya krav. Undersök vilken data ni samlar in och kanske viktigast av allt – vilken ni ännu inte samlar in.
- Bygg upp den interna kompetensen
Säkerställ att rätt struktur och kultur finns internt. Skapa en miljö där alla känner sig manade att bidra, även om detta bidrag kan handla om att synliggöra en framtida riskbild.
Dessutom måste samhället ta höjd för att behöva anställa personer som ansvarar för just hållbarhetsrapportering. Både företag och myndigheter kommer att behöva tillhandahålla rätt utbildningar för att säkerställa att vi främjar de resurserna näringslivet behöver för att hänga med.
Och hänga med kommer vi alla behöva göra.
JENNY BJÖRK, finanschef Mestro och tidigare revisor Deloitte
LÄS MER: Ny lag tvingar fler företag att göra klimatbokslut – här är vad du behöver veta